Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1,168
caperala, äfven om Linnés Liehen eaperatus är identisk med Cetraria
pinastri.
Lynges arbete framträder utan några större vetenskapliga anspråk,
något som framgår redan däraf, att det genomgående är skrifvet på
norska. Xågra kritiska utredningar af omtvistade eller mindre väl kända
former eller formgrupper innehåller det icke. Det afser i främsta
rummet att vara en hjälpreda för detn, som utan att behärska den spridda,
på latin eller på de stora kulturspråken skrifna, floristiskt-lichenologiska
litteraturen vilja ägna uppmärksamhet åt de element af den norska
laf-vegetationen, som spela den största rollen i växtfysiognomiskt hänseende.
Och den uppgiften synes det väl fylla. Äfven åt svenska botanister kan
det rekommenderas såsom i många fall. särskildt beträffande Cladonierna,
mycket användbart.
Glis/. O. Malme.
H. \V. Arnell und C. Jensen, Die Moose des Sarekgebietes. Zweite
und dritte Abteilung. Naturwissenschaftliche Untersuchungen des
Sarekgebirges in Schweden-Lappland, geleitet von Dr. A. Hamberg.
III Botanik. Lief. 3 (s. 133—268) 1910. C. E. Fritze, Stockholm.
B. Friedländer & Sohn, Berlin.
Första häftet af detta för Sarekområdets mossflora grundläggande
arbete, innehållande Hepaticæ och Sphagnaceæ, utkom 1907 och
refererades i Svensk Botanisk Tidskrift för 1908, häft. 1. De nyss utkomna
andra och tredje häftena innehålla en speciell behandling af områdets
bladmossor samt en allmän del, som framhåller några olika synpunkter
beträffande mossvegetationen. Vid de olika arterna bifogas kritiska
anmärkningar och jämförande uppgifter om lokaler m. m. De flesta af
de nya formerna samt några andra äro afbildade. Ur arbetets allmänna
del må följande meddelas af Arnells »Återblick på områdets
mossvegetation».
För hela Sarekområdet har författaren angifvit antalet mossarter
till 378 (260 bladmossor, 101 lefvermossor och 17 torfmossor). Af dessa
äro följande 5 arter för vetenskapen nya: Martinellia lapponiea, M.
sarekensis, M. obseura, Bryum sarekense och Oneophorus Hambergi.
F’öljande varieteter äro nya: Jangermania quinquedentata var. tenera.
Marsupella Boeckii var. incrassala, Polytrichum urnigerum var.
subinte-grifolium, Pohlia cruda var. seriata, Dic.ranum fuseescens var.
angastifo-Hum. [). congestum var. subspadiceum, I), elongatum var. longifolium,
Amblystegium Wilsoni var. boreate och Pterigynandrum decipiens var.
cochlearifolium.
Följande arter äro för Sverige nya: Peltolepis sibirica, Sauteria alpina,
Odonloschisma Maeounii, Martinellia hyperborea, M. paludosa, M.
spils-bergensis, M helvetica, M. Kaurini, M. purpurascens, Jungermania
Baue-riana, ./. Binsleadii, ./. elongata, Marsupella capillaris, M. aquatica, Cesia
varians, Polytrichum inconstans, Bryum crispulum, Br. Limprichtii, Br.
leres, Dicranum spadiceum, Ditrichum vaginans, Grimmia Ryani, Gr. api-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
