Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
HÖGBUSKFORMATIONENS VÄXTGEOGRAFISKA STÄLLNING
OCH ALLMÄNNA KARAKTÄRISTIK.
Till den grupp växtsamhällen, som här kallas buskformationer,
detta begrepp taget i samma bemärkelse som t. ex. det tyska
»Ge-biischformationen», danskarnas »Krat», räknas, som bekant, ett
flertal såväl i ekologiskt som floristiskt hänseende väl skilda
växtformationer- Med afseende på sin allmänna förekomst och
omfattning äro buskformationerna särskildt för tropiska och
subtropiska områden af betydelse. Inom den vanntempererade zonen
tilldraga sig i främsta rummet de s. k. »Hartlaubgehölze»
(Schimper, 1) uppmärksamheten, hvilka äro karaktäristiska för områden,
utmärkta af vinterregn och sommartorka.
I den europeiska vegetationen företrädas, som bekant, »die
Hart-laubgehölze» genom maquis och den franska gariguen, hvilka
i Medelhafsländerna äro af storartad betydelse för landskapets
allmänna fysiognomi. I del östliga Medelhafsområdet synas emellertid
maquis i allmänt växtgeografiskt hänseende vara af mindre
betydelse. De äro nämligen därstädes enligt Adamovic (II, p. 6)
inskränkta till litoralzonen, utanför hvilken de ersättas af »Siblj ak»,
en för det östliga Medelhafsområdet öfverhufvud, men särskildt för
Balkanländerna karaktäristisk buskformation, maquis ekologiskt
närstående, men från dessa i tloristiskt hänseende synnerligen väl
skild (Adamovic 1. c. p]). 1—5).
Om buskformationernas utbredning i Central-Kuropa anför Drude
(I, p. 31): »Die Klasse des Gebüschformationen als selbständig das
Gelände weithin bedeckende fehlt fast ganz bis gegen die
Voralpenregion hin». Mot väster synes den af Drude angifna gränsen
kunna dragas så, att den afskär det franska mediterranområdet;
mot öster torde nordgränsen lör fysiognoniiskt viktigare
buskformationer kunna anses från trakten af Wien följa Karpaternas
båg-linje mot Svartahafsområdet. I sydöstra Europa hafva nämligen
Sihljak eller denna formation närstående samhällen (jfr Adamovic
1. c. pp. 2—3) en jämförelsevis vidsträckt utbredning. Hit höra af
v. Beck (i), Kerner (I), Pax (i), Radde (i) m. 11. (ytterligare
litteratur hos Adamovic I o. II) beskrifna buskformationer.
Söder om ofvan approximativt dragna gräns falla således maquis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
