Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
gariguen. och mer eller mindre utpräglad Sibljak. Men ytterligare
märkas de sydeuropeiska höjdregionernas buskformationer, hvilka
t. ex. på Alperna, där de (schweiziska Alperna. Schimper I, p. 808
från en höjd af c:a 2,000 m. hufvudsakligen intaga den alpina
regionens nedre del. flerstädes äro af betydande omfattning. Bland
dessa äro att nämna Rhododendron- och Krummholz-
(Legföhre-) formationerna (Kerner I. Warnung II, v. Beck I. m. fi.),
representerande själfständiga typer, i ekologiskt hänseende visande
förbindelser till de högnordiska saliceta (Salix glauca, Salix
lanata m. fl.).
De mellaneuropeiska buskformationerna förekomma sporadiskt:
de äro mer eller mindre xerofila samt uppträda oftast som
ras-markssamhällen på dysgeogena substrat. I floristiskt afseende
framträda påfallande skiljaktigheter mellan å ena sidan de central- och
osteuropeiska à den andra de västeuropeiska under atlantiskt
inflytande stående buskformationerna. De förra utmärkas därigenom,
att i dem ofta ingå steppelement: de bruka vanligen af tyska
växtgeografer (jfr. nedan sid. 14 föras till samhällen af »pontiskt*
ursprung. Inom de senare träda de pontiska arterna tillbaka till
förmån för //e.r-regionens vid fuktigare klimat bundna
representanter. Till västliga typer af buskformationer höra de jylländska
Hippophaë — (Warming II, p. 230) och Ege-Krattene (Vaupell I,
p. 292*. de förstnämnda uppträdande såsom psammofila
strandsnårformationer och såsom sådana äfven representerade i Sverige. I
floristiskt hänseende af västlig karaktär äro äfven de buskformationer.
hvilka enligt Birger i I) förekomma såsom rasmarkssamhällen på
Rügen.
I den svenska vegetationen äro buskformationerna af en
-underordnad betydelse. De förekomma hufvudsakligen i Sydsverige,
hvarifrån de af Hilt (II) äro beskrifna under namn af törnsnår
(jfr vidare Hemmendorff I . På gränsen till buskformationer stå
äfven hassellundar och ensnår. af Hesselman (I) förda till
löf-ängsserien. Vidare att nämna äro typer af björkbackar (Hilt
II . dessa samhällen da tagna i inskränkt bemärkelse med den af
Samuelsson (I. sid. 9) angifna begränsningen. Till dessa hvarandra
fysiognomiskt närstående samhällen kan slutligen föras
vinterek-(Qiiercus sessiliflora-) formationen på Kullen i Skåne, nyligen
undersökt af Selander’ i undersökningen ännu ej publicerad).
1 Föredrag vid Bot. Sektionens i Uppsala sammankomst 1 nov. 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
