Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
På västgötaberget Kinnekulle har jag anträffat en buskformation,
hvilken i förhållande till ofvannämnda förut beskrifna svenska
växtsamhällen synes mig intaga en jämförelsevis egenartad och
själfständig ställning. Jag kallar här detta samhälle
högbuskforma-tionen. Namnet kan anses betecknande för samhällets
fysiogno-niiska karaktär och står äfven i öfverensstämmelse med den
principiella indelning af växtformationerna, hvaråt Warming (V. p. 141)
i sitt sista stora arbete gifvit uttryck. Samhället tillhör hans
»Bush-\\ood> eller »Shrub-wood», som med afseende på det öfversta
skiktets höjd står mellan lågbuskformationerna
(»Dwarf-shrub-forma-tions and undershrulj-formations») och skogstyperna. ,)ag har
nedan närmare sökt karaktärisera högbuskformationen genom att
jämföra densamma dels med ofvannämnda svenska, dels med
extra-skandinaviska mer eller mindre närstående samhällen.
Beträffande törnsnåren framhåller Sernander (IV. p. 68), att
dessa hafva människan att tacka för sin fortvaro och att de under
nuvarande klimatiska förhållanden ej kunna bestå som natursamhällen
annat än som edafider1. Högbuskformationen är till sin utveckling
att jämföra med de edafida törnsnåren, den är med största
sannolikhet i likhet med dessa naturligt bildad och uppträder som
slutformation (jfr sid. 28), men spelar genom sin större
utsträckning en viktigare roll i växtfysiognomiskt afseende. Äfven
beträffande förekomstsättet råder öfverensstämmelse. Båda uppträda i
sin mest karaktäristiska utbildning på torra, varma platser i
sluttande, skyddadt läge. Det växtfysiognomiska intrycket blir
däremot genom det öfversta skiktets utbildning väsentligen olika.
Törnsnåren sammansättas hufvudsakligen af beväpnade buskar såsom
Cratægi, Hoste, Prunus spinosa, hvilkas höjd i allmänhet ej
öfverskrider 2 in. 1 högbuskformationen sammansättes snårskiktet af
följande buskar:
1 Hos Sernander (1. c.) står edafoider. Termen är sedermera (Sernander, R.:
Sjön HederviUens vegetation och utvecklingshistoria. Sv. Hot. Tidskr. h. 1, 1910,
sid. 60) ändrad till edafider.
Berberis vulgaris
(Jornus sanguinea
Corylus avellana (dominerande)
Cotoneaster inlegerrima
» nigra
Crataegus calycina Peterm.
(Lindman, I).
Cratægus monogyna
oxijacantha
Juniperus communis
Lonicera xylosteum
Prunus spinosa
Rhamnus cathartica
» frangula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
