Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
sellunden (»der Haselhain», Hesselman I . Den viktigaste
skillnaden är, att högbuskformationen saknar ett skogsskikt.
Hassellundarnas vegetation synes vidare i allmänhet vara utbildad i mera
mesofil riktning; ett väl utbildadt bottenskikt är i regeln för
handen. Inom vissa områden öfvergår högbuskformationen till typisk
hassellund, hvarvid skillnaden mellan dessa samhällen väl
framträder (jfr sid. 43).
Ensnåret (>Ndas Wacholdergebüsch», Hesselman 1. c.)
öfverensstämmer med högbuskformationen genom en i xerofil riktning
utbildad vegetation. Olikheterna framträda närmast därigenom, att
enen är karaktärsväxt, och att ett glest skogsskikt förefinnes. Ett
bottenskikt kommer i allmänhet till utveckling.
Såsom andra högbuskformationen fysiognomiskt närstående
samhällen nämndes vissa af de relativt nordliga
björkbackeformationerna (Hilt II). Dessa samhällen hafva närmare studerats af
Samuelsson (I), som urskilt olika varianter. Särskildt synes den
torra typen, som förekommer på sluttande mark och når sin
vackraste utbildning på sydländta siluromràden, erbjuda de största
likheterna. Genom tillvaron af ett stort antal relativt sydliga element
visar örtvegetationen öfverensstämmande drag. Likheter göra sig
vidare gällande genom skogsskiktets svaga utbildning. Olikheterna
framträda särskildt med afseende på snårskiktet, som hos nämnda
björkbacketyper är jämförelsevis svagt utbildadt och floristiskt
afviker. Den största rollen spela Betiila odorato, Alnus incana och
Populus tremula.
Den skånska Qiiercus sess il i florn - fo r m a t i o n e 11 står att döma af
Selanders anteckningar, hvilka tjänstaktigt ställts till mitt
förfogande, högbuskformationen i flera afseenden mycket nära. Sålunda
saknar samhället, där det uppträder i sin karaktäristiska
utbildning. ett skogsskikt; ett sammanhängande, flerstädes
utomordentligt tätt snårskikt är afgörande för formationens fysiognomi.
bottenskikt saknas. I floristiskt afseende afviker samhället genom
den i snårskiktet dominerande Quereus sessiliflora. Vidare
förefinnas, hvad undervegetationen beträffar, några för
högbuskformationen främmande, utprägladt sydliga och västliga element,
bland de senare några t. ex. Prinmla acaulis och Asplenium
adian-tum nigruin. hvilka antyda samhällets grannskap till
Ile.v-regionen. I öfrigt äro ett stort antal växter för högbuskformationn
gemensamma.
Att högbuskformationen mer eller mindre närmar sig de svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
