Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
samhällen, som ofvan uppställts till jämförelse, är påtagligt. Sin
närmaste motsvarighet kan emellertid ifrågavarande
samhälle anses äga i vissa sydligare extraskandinaviska
buskform ationer, särskildt i dem, hvilka hafva en
centraleuropeisk utbredning.
Drude (I, II) uppfattar de centraleuropeiska buskformationerna
såsom anslutningsformationer under skogarnas serie,
»Buschwald-und Worholz formation» (I, p. 38), »lichte Hain- und
Vorholzforma-tion» (II, p. 312). Äfven förekomma de »wenn die Bäume ganz
fehlen als eine der charakteristischen Wuchsformen unserer
xero-fytischen Formationen, besonders also der Sandünen und
Geröll-flora» (II, pp. 312—313). Exempel på buskformationernas
anslutning till mera xerofila samhällen lämnar Drude (III, p. 43—55) i
serien: Geröllformation, Kurzrasige Grastriften, Lichte Haine und
Buschhölzer, hvilka representera facies med successivt aftagande
frekvens af vestpontiska (»westpontische» III, p. 43) arter.
Antingen buskformationerna nu sluta sig till mera meso- eller
xero-fila samhällen, är han benägen frånkänna dem betydelsen af att
uppträda såsom »ganz selbständige Bestände in dauernder
Vollendung ihres Bodenbesitzes» (II, p. 313). Emellertid synes det
påtagligt, att just de buskformationer, hvilka utmärka torra substrat,
sådana som sanddyner och rasmarker, i regeln uppträda under
ekologiskt och floristiskt så likvärdiga former och äfven
utvecklingshistoriskt antyda så ursprungliga drag, att de trots sin
jämförelsevis ringa utsträckning förtjäna att behandlas såsom
själfständiga växtformationer. 1 senare tid hafva några forskare behandlat
buskformationer af en själfständig prägel tillhörande det
centraleuropeiska vegetationsområdet. Bland dem vill jag till en början
nämna Scholz (I, jfr pp. 189—191). I sin intressanta skildring af
Västpreussens växtsamhällen gifver han liera exempel på
samhällen, hvilka äro att betrakta som typiska buskformationer. De
intaga företrädesvis sluttande mark (Abhänge) och ernå flerstädes,
t. ex. på de branta Weichsel-stränderna en särdeles karaktäristisk
utbildning. Jag kan exempelvis hänvisa till hans »Abhänge bei
Niedermühl» (pp. 193—194). Af växtförteckningen därifrån
framgår, att vi ha att göra med en buskformation, som visar en
slående öfverensstämmelse med högbuskformationen.
För de af Graebner (I) beskrifna »politische Hiigel» synas äfven
buskformalioner vara karaktäristiska. »Die Lokalität ist meist mit
Strauchwerk oder einzelnen kleineren Bäumen bestanden» (p. 545).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
