Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
nas mig af ofvannämnde författare beskrifna busksamhällen såväl
ekologiskt som floristiskt stå högbuskformationen synnerligen
nära.
Förut (sid. 5) påpekades beträffande det mellaneuropeiska
vegetationsområdet lloristiska skiljaktigheter med afseende på västliga och
kontinentala buskformationer. Dessa i samband med klimatiska
faktorer stående olikheter trycka emellertid i mindre påfallande
grad sin prägel på ifrågavarande samhällens allmänna karaktärer
och fysiognomi. Bestämmande i detta hänseende äro i främsta
rummet edafiska faktorer. Det har sålunda visat sig, att de för
substratet karaktäristiska egendomligheter, hvilka i förevarande
fall synas vara af särskild betydelse, kalkhalt och lättrörlighet,
(jfr sid. 27) äfven inom utpräglade atlantiska områden kunna
framkalla formationstyper, hvilka stå högbuskformationen och de
centraleuropeiska buskformationerna synnerligen nära. Såsom
exempel härpå kunna anföras vissa buskformationer från England
(Yorkshire), skildrade af Smith & Rankin (I). Särskildt de s. k.
»Scar—Woods» (p. 169) och »Hazel—Copses» (p. 173) erbjuda
flo-ristiskt och synbarligen äfven ekologiskt stora öfverensstämmelser.
Karaktäristiskt för dem är sålunda bl. a. att Corylus avellana är
dominerande, ocli att de intaga sluttningar af kalkberg. I detta
samband vill jag äfven hänvisa till kalkrasmarker i Skottland,
hvarifrån Samuelsson (il) lämnat artlistor (jfr t. ex. arterna på
Stonecrubi pp. 233—234) med ett flertal för högbuskformationen
gemensamma växter, buskvegetationen är emellertid, antagligen till
följd af kulturella faktorer, svagt utbildad. — Går man till en
närmare granskning af vegetationens sammansättning inom
nyssnämnda västliga tvpar af buskformationer, visar det sig emellertid,
att här liksom i de ofvannämnda af Guinier (1. c.) beskrifna vissa
arter, hvilka äro karaktäristiska för högbuskformationen och de
centraleuropeiska buskformationerna, saknas.
En följd af att de centraleuropeiska buskformationerna
förekomma på varma substrat i sluttande, skyddadt läge är, att till dessa
samhällen sälla sig ett flertal värmeälskande växter (jfr t. ex. Dkude
III). De mest karaktäristiska af dessa återfinnas ej inom
högbuskformationen. Bland ifrågavarande samhälles växter anträffas dock
några till sin natur xerotermiska växter, hvilka kunna betraktas
såsom för högbuskformationen och de centraleuropeiska
buskformationerna gemensamma karaktärselement. Bland dessa äro
särskildt att nämna följande: Artemisia campestris, Cirsiuni acaule,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
