Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
finare och gröfre beståndsdelar äro mera regellöst blandade. En
påfallande egenskap hos vittringsjorden är, att den saknar ett
af-gränsadt humusskikt. Orsaken härtill står närmast i samband
med ytvattnets verksamhet. Från kalkplatån och bergets öfre
delar nedsipprar särskildt om vårarna vatten i ofta riklig mängd
utför klefvens kant. Vittringsjorden under klefkanten genomsläpper
tack vare sin groft grusartade beskaffenhet synnerligen lätt
vattnet. hvarigenom humusämnen kunna medföras till större djup. Vid
häftigare regnfall renspolas ofta rasmarkens öfre partier mer eller
mindre fullständigt från humusämnen och finare
jordartsbeståndsdelar, hvilka nedföras till sluttningens lägre partier. Här ökas
också successivt nedåt vittringsjordens humushalt, hvilket äfven
yttrar sig däri, att jorden antager en mörkare röd färgnyans. Ett
af-gränsadt humusskikt kan emellertid lika litet här iakttagas.
Ytvattnets blandande verksamhet torde härstädes underlättas genom
daggmaskar och insekter. I sluttningens öfvergångsparti nedåt är
vittringsjorden vanligen rikt uppblandad med strandgrus och
morän. Inom vissa områden t. ex- mellan Biattforsbäckarna i kartan
sid. 17 n. om Kinne i Kinneklefva utgöres den hufvudsakligen af
nedslammadt finmaterial, rikt på humusämnen (jfr nedan analysen
af n:o 3).
Nedan meddelade jordanalyser gifva en närmare föreställning om
vittringsjordens allmänna beskaffenhet och de näringsämnen, som
stå växterna till buds.
Analyserna äro verkställda af föreståndaren för Statens Kemiska
Station i Skara, fil. kand. S. Hammar.
Analysen är utförd på material, som genomgått 2 mm:s säll samt
beräknad på ursprungligt prof. Jorden glödgades svagt och
behandlades i värme med 10 °0-ig saltsyra.
Kemisk analys. N:o 1 N:o 2 N:o 3
Glödningsförlust ............................. 4,08 % 2,25 % 9 -i *1 * /o
Kväfve............................................. 0,16 % <1,05 % 11.36 %
Kalk (CaO)...................................... 9,lä % 18.22 % 1,10 %
Kali................................................ 0,20 % 0.2 4 % 0,4 1 %
Fosforsvra ....................................... 0,04 % O.I0 % 0.13 %
Järnoxid och lerjord ....................... 2,3 9 % 3.01 % 4,0; %
Mekanisk anubis.
Klapper ........................................ 22,3 % 9,1 % —
Grus................................................ 40.9 % 34.» % 3.1 %
Sand 2.0—0,1 mm............................ 7,8 % 12,3 % 25,3 %
Sand < 0.1 mm............................... 11.: % 19.2 % 22.9 %
Finare sand, lera och organiska ämnen 17,3 % 24,ä % 48.7 %
lOO.o % 100,o % ioo,.i %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
