Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ofvanstående jordprof representera ined hänsyn till vegetationen
olikartade områden. Vid proftagningen antecknades:
N:o 1. Från mellanparti af rasmarken söder om Martorp. Jorden
i vtan tämligen fint fördelad- Från omkring 0,5 dm:s djup rikligt
med grus och klapper. Vegetationen utgöres af tätt stående buskar,
företrädesvis hassel. Se ståndortsanteckning 11:0 1 under
»mellan-regionen» sid. 32!
N:o 2. Från sluttningens öfre del omedelbart under klefven vid
Martorps kvarn. På ytan grofva klapperstycken (ej medtagna i
profvet), jord djupare ned jämförelsevis fint fördelad. Område
jämförelsevis sterilt, vegetationstäcke ej slutet. Vegetationen se sid. 45.
N:o 3. Från högbuskformationens öfvergångsparti nedåt till
hassellund mellan St. och L. Brattfors. Jord fint fördelad, fuktig,
homogen, af mörkt rödbrun färg. Vegetationen utgöres af rik
humusflora (jfr sid. 44 fig. 8).
Af jordanalyserna framgår, att vi ha att göra med jämförelsevis
rika jordarter. Särskildt är detta fallet beträffande n:o 3. I n:o 1
gör sig dock brist gällande med afseende på fosforsyra. N:o 2
innehåller anmärkningsvärdt låg kväfveprocent. Vitlringsjorden af
ortho-cerkalk har enlig Munthe (1. c. p. 141) en mycket växlande
kalkhalt, något som äfven i ofvanstående tabeller påfallande
framträder. Vittringsjordens mörkt rödbruna färg förklaras därigenom, att
kalkstenen vid vittringen förlorar »högst ansenliga mängder af
kolsyrad kalk, och en anrikning på järnoxid- och
manganoxidul-salter äger ruin», (Munthe 1. c. p. 141). Analyser af jordarter
närstående de ofvan undersökta äro meddelade af Munthe (l. c. pp.
142 — 143) samt af Witte (II, pp. 24—25).
Marktemperatur.
De ofvan skildrade växlingarna i de lösa jordlagrens beskaffenhet
i rasmarkens öfre och nedre partier komma, som i det följande skall
visas, till uttryck i vegetationens sammansättning. Växlingarna med
afseende på substratet och vegetationen medföra äfven, som man
kan vänta sig, för olika ståndorter olikartade fölhållanden
beträffande marktemperaturen. För att i någon mån lära känna
högbuskformationens lifsvillkor med hänsyn härtill har jag företagit
några bestämningar, som ehuru tämligen fragmentariska, dock
i några afseenden torde vara upplysande. Hänsyn har fästs
vid de genom direkt insolation framkallade temperaturerna, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
