Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
sträcker sig utm^u den undre rödstensklefvens rasmark, uppträder i
sin mest typiska utbildning på dylika lokaler- Dessa äro genom
sitt läge skyddade för kalla uttorkande vindar och utsatta för stark
insolation. Om man tidigt om våren vid klart väder och kall
nordanvind från den öppna kalkplatån begifver sig ned för klefven
mot solsidan, får man en särdeles liflig förnimmelse af värmekontrast.
I lä för vinden bibehålles alltjämt genom från marken reflekteradt
strålningsvärme ett uppvärmdt luftlager, som i hög grad gynnar
vegetationens tidiga utveckling. I synnerhet på den öfre delen af
rasmarken, där kalkklipporna äro blottade eller endast täckta af
ett tunt jordlager, utvecklas vegetationen tidigt. Här blomma t.
ex. Anemone hepatica och Primula o/ficinalis ofta 2 à 3 veckor
tidigare än i omedelbar närhet uppe på platån eller i sluttningens
nedre delar.
Kulturella inflytelser
Där ej särskilda omständigheter träda hindrande i vägen,
betecknar, som bekant, skogen det naturliga slutledet i växtformationernas
utveckling. Så anför Warming (II, p. 318): »Skov er i alle Egne
det naturlige Slutningsled i Plantevæxtens Udvikling. undtagen der,
hvor Vand, Kulde eller Torhed (Vandmangel, Blæst) hindrer Træers
Udvikling.» Såsom slutformationer med mer eller mindre
fullständigt undertryckt skogsskikt uppträda ofta buskformationerna. Ett
välkändt förhållande är emellertid, att dessa samhällen ej sällan
uppstå sekundärt efter utrotad skog. Så t. ex. de jylländska
»Ege-Krattene» (Vaupell I, p. 292). Äfven maquis och gariguen anses,
som bekant, intaga områden, som fordom voro bevuxna af skogar
(jfr Flahault I. p. 35). Den förut omnämnda Sibljak-formationen
är däremot (Adamovic II, p. 5) ett naturligt samhälle, som i
Bal-kanländernas varmare regioner, om också i mindre utsträckning,
var utbredt före skogarnas utrotning. En kulturprodukt åter är
däremot enligt Adamovic (II, p. 3—4) »der Buschwald», som han
anser uppkommen i första hand genom människans utrotande af
högskogen (der Hochwald1.
Af anförda exempel framgår alltså, att buskformationerna med
afseende på uppkomstsättet intaga en vacklande ställning. Afgörande
för uppfattningen blir i enskilda fall frågan, huruvida frånvaron
af skogsskiktet, står i samband med naturliga eller kulturella
faktorer. Då nu. hvad högbuskformationen beträffar, vissa kultu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
