Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
rella ingrepp göra sig gällande, och ett skogsskikt därjämte inom
karaktäristiska områden saknas, ligger det nära till hands att sätta
dessa båda omständigheter i direkt samband med hvarandra. Jag
har därför funnit det lämpligt att samtidigt med redogörelsen för
kulturella inflytelser ingå på frågan 0111 de orsaker, som
förhindra skogsskiktets utveckling.
De kulturella faktorer, hvilka kunna anses ingripa i
högbuskformationens ekologi, äro betning och afverkning. Angående
betningen må anmärkas, att den egentliga rasmarken, tack vare den
täta buskvegetationen, är en ytterst dålig betesmark. Boskapen —
får och getter ha åtminstone under senare tider ej förekommit inom
ifrågavarande områden; getter saknas f. 11. helt och hållet i trakten
finner i de angräsande ängarnas yppiga gräsvegetation en
synnerligen riklig näring och infinner sig endast undantagsvis i de
täta busksnåren. På jämförelsevis öppna fläckar i
buskvegetationens öfvergångsområde nedåt (jfr fig. l) torde däremot betningen
ingripa störande i vegetationens utveckling och hindra skogsskiktets
invandring. Basmarkens öfre delar äro ofta, tack vare
otillgänglighet, b. o. h. skyddade för boskapens åverkan.
Af mera ingripande betydelse är afverkningen. Hasseln
lämnar nämligen ett värderadt bränsle, och här och hvar i synnerhet
i närheten af människoboningar, företagas därför stundom
kalhuggningar i buskmarken. Det är emellertid ett märka, att de enstaka
träd af Prunus avium, Fraxinus e.vcelsior och Sorbus suecica, som
stundom, särskildt i sluttningens lägre partier, anträffas, i
allmänhet skyddas. Särskildt är Prunus avium, som ofta i rasmark synes
gå jämförelsevis väl till, föremål för omvårdnad. Afverkningen
befordrar under dessa förhållanden möjligheten för skogsskiktets
framryckning upp på rasmarkens lägre delar. Inom vissa
områden, så mellan Österplana och K. i Kjestad (se kartan sid. 17) står
tillvaron af ett glest skogsskikt antagligen i samband med antydda
förhållanden.
Skogsskiktets utveckling kan därför under nuvarande
förhållanden å ena sidan anses motverkas af betningen, å den andra
befordras af afverkningen. Då emellertid af dessa faktorer
afverkningen, sådan den bedrifves, otvifvelaktigt är af största betydelse,
finner jag sannolikt, att inom afverkningsområdena ett skogsskikt
tenderar att utveckla sig i högbuskformationens lägre delar. Inom
de områden, hvilka äro de från människoboningar mest aflägsna,
och hvilka efter allt att döma äro h. o. h. orörda af yxan — så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
