Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
som mot de hvita fröhyllena. Då de uppsprungna, stjärnformiga
frukterna på afstånd se ut som blommor och anthes och
frukt-moanad försiaaàr samtidigt (se fie. 18). så kan man vid första
anblicken af ett dylikt
WTornna-träd nästan tro,
att det har två slags
blommor, gula och
röda. Dylika genom sin
färgprakt
blomliknan-de frukter äro ofta förut
beskrifna hos exotiska
växter. Mest bekanta
i det hänseendet torde
kanske en del
Scitami-néer vara och
Vele-novsky har i sin
»Vergleichende Morphologie der Pflanzen» (del.
III, sid. 1112) omnämnt och afbildat Renealmici calcarata Andr.
I dylika fall förekommer väl i regel en fröspridning med djur, van
ligen fåglar, och detta uppges också med bestämdhet vara fallet
med Wormia, hvars på fet olja rika fröhylle skulle vara
särskildt eftertraktadt. (Jfr Gilg, Dilleniaceae, sid. 108.)
Det framkastas af Gilg (a. st. sid. 108), att det möjligen skulle
kunna tänkas, att det just i samband med den endozoiska
spridningen skulle hos Dilleniacéerna förefinnas en viss korrelation mellan
utbildning af köttigt fröhylle och s. k. pulpa. De Dilleniacésläkten,
som särskildt beskrifvas såsom ägande dylik pulpa», vore nämligen
enligt Gilg ungefär desamma, som de, hvilka hade starkt reduceradt,
fröskallikt fröhylle. I parentes må anmärkas, att man ju egentligen
plägar med termen »pulpa» åsyfta fröets yttersta skikt, när
detsamma utbildas till en saftig slemmig väfnad. En dylik pulpa
förefinnes nu ej alls hos Dillenia-arterna, utan den slemmiga väfnad,
som fröna ligga inbäddade uti hos detta släkte, är helt enkelt de
kraftigt utvecklade och ansvällda fröfästena (se fig. 8, 9’.
Det är ju möjligt, att DfV/ema-frukterna kanske ätas af några djur,
att den saftiga frösträngsväfnaden då skulle vara särskildt begärlig
och att dess utveckling då också i viss mån kunde uppfattas som
en biologisk korrelationsföreteelse till fröhvllets reduktion. Men
då måste också belt andra djur än fåglar antagas medverka vid
Fig. 18. Wormia Burbidgei. Gren med blomma och
uppsprungen frukt. Fot. af förf.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
