Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
snart, de krökningar af axeln, som kunna vara behöfliga för
rot-bärarskottets exponering mot ljuset.
Af hvad här anförts, torde således, såsom svar på den först
uppställda frågan, framgå, att hos Selaginella Martensii som en
allmängiltig regel gäller, att såväl öfversidans som undersidans
rot-bärarskott äro orienterade så, att deras morfologiska öfversidor
vetta emot moderskottet, undersidorna ifrån detsamma; sinsemellan
komma de därmed att utmärkas af en fullkomligt motsatt
fördelning af de båda sidorna.
Beträffande rotbärarskottens förgrening i anslutning till de dem
alstrande moderskotten må likaså de från undersidan och från
öfversidan alstrade behandlas hvar för sig. Fig. 1 återger ett
synnerligen vackert skottsystem hos S. Martensii med
åtskilliga rotbärarskott utvuxna, alla från
undersidan. Uti den öfversta dikotomien är
såsom synes den högra gaffelgrenen den
kraftigare, den vänstra svagare. En blick på
rot-bärarskottet visar också genast, alt i dess första
dikotomi den vänstra grenen dominerar. I
den uppåt åt höger riktade dikotomien är
förhållandet motsatt: vänstra grenen är
kraftigast, rotbärarskottets högra gren är
dominerande. Liknande är, såsom af bilden
framgår, förhållandet i alla där förekommande
gaffelförgreningar: det utväxande
rotbärarskottets kraftigare gren är alltid riktad åt
motsatt håll emot den i dikotomien dominerande,
eller med andra ord undersidans rotbärarskott
fortsätta direkt moderskottets alternerande förgreningssätt. Denna
regel har jag funnit ej blott på det på bilden återgifna exemplaret,
utan undantagslöst gälla vid alla tillfällen hos arten i fråga.
Betrakta vi nu äfven de öfre rotbärarskotten, så skola vi finna,
att äfven i del här diskuterade hänseendet dessa — åtminstone
skenbart — äro belt afvikande från de undre. I rotbärargrenens
första dikotomi dominerar här lika undantagslöst den gren, som
vetter åt samma sida som den kraftigare uti moderskottets
dikotomi. De schematiska bilderna på fig. 4 åskådliggöra kanske bäst
den påfallande olikheten. Emellertid är denna så att säga mera
ytlig, ty tar man i betraktande, hvad som nämnts om öfver- och
undersidornas olika orientering emot moderskottet, så blir det klart,
Fig. 4. Undre (a) och öfre
(b) rotbärarskottens
förgrening i anslutning till
moderskottet; de prickade
styckena antyda själfva
rotbärarna. Närmare
förklaring i texten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
