Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
att i själfva verket i båda fallen rotbärarskotten direkt fortsätta
moderskottets alternerande förgreningssätt; är i dettas sista dikotomi
den högra (eller vänstra) grenen dominerande, så blir detta ständigt
förhållandet med den vänstra (resp. högra) hos både öfre och undre
rotbärargrenen, såvida dessa vid bestämmande af höger- och
vänstersidorna betraktas från deras morfologiska öfversida. Såsom
svar på den andra uppställda frågan ha vi således äfven funnit en
bestämd lagbundenhet råda i de af rotbärarna alstrade skottens
anslutning till moderskotten.
Det må här för undvikande af missuppfattning tilläggas, att i
den korta sammanfattning, som här lämnats öfver resultaten af de
talrika försök, jag för belysande af de uppställda frågorna anställt
med Sel. Martensii, jag ej strängt skilt på om rotbärarna redan
varit utbildade vid amputationen eller ej, om med andra ord ett
redan befintligt rotbärarorgan tvingats att ändra karaktär och öfvergå
till vanligt skott eller om ett sådant direkt anlagts på moderskottet
på den punkt, där en rotbärare eljest skulle komma att utväxa.
Jag har nämligen för att ej alltför mycket betunga framställningen i
de speciella fallen kunnat lämna dessa båda förutsättningar åsido, då
jag genom direkta försök konstaterat, att de erhållna svaren på de
ofvan framställda frågorna gälla under båda här antydda eventualiteter.
De små bidrag till kännedomen 0111 Selaginella-Totbårama och de
af dem alstrade skotten, hvilka i det föregående meddelats, synas
mig äfven möjligen kunna erbjuda ett visst mera allmänt
morfologiskt intresse. Det torde vara väl bekant, att ifrågavarande organs
morfologiska värde allt fortfarande är mycket omtvistadt. Vissa
forskare ha sett eller se i dem rotbildningar (van Tieghem, Reixke,
Sarauw), andra betrakta dem som organ af stamnatur (Pfeffer,
Treub, Bruchmann, Velenovsky), och talrika bevis hafva hopats
för den ena eller andra åsikten, intet dock hittills fullkomligt
afgörande. En alldeles särskild uppfattning har framstälts af Goebel
(Flora 1905), hvilken ansett sig bäst kunna lösa saken genom
antagandet af att här skulle föreligga en alldeles särskild organtyp,
som ej skulle kunna inrymmas under något af de stora
grundorganen, ett organon sui generis. Denna förklaring synes mig
personligen föga tilltalande. De ingående undersökningar, som af
särskildt Bruchmann anställts på flera arter och de resultat han
därvid vunnit, ha för mig varit mera öfvertygande, så att jag
a priori i enlighet med denne sluter mig till tolkningen af
rot-bäraren som stambildningar. Nu synes det mig, som om från det
Svensk Botanisk Tidskrift 1911. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
