Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
de båda strängarna, dels så, att det låg med ena kanten fri. Bägge
dessa fall finnas afbildade å fig. b. I ett enstaka fall deltogo trenne
ståndare i sammanväxningen. Den tredje ståndaren företedde ett
egendomligt utseende, i det att ståndarknappen växt in i fruktämnet så, att
blott den ena pollensäcken syntes i en öppning å fruktämnet.
N. P. Herman Persson.
Om utbredningen af Melampyrum pratense L. f. aureum
Norm. i södra Norrland.
Vid en exkursion till Vittersjö i Gästrikland den 25 juni 1905
frapperades jag af, att alla påträffade individ af Melampyrum pratense hade
guldgula blommor. Hos den vanliga formen af denna art är under full
antes pipen hvit eller hvitaktig, de båda läpparna tämligen ljust gula
med undantag af två knölar på underläppen, som äro brandgula. Då
jag här nedan talar om hufvudformen, menar jag en form med den nu
nämnda färgteckningen Hos formen vid Vittersjö var däremot bela
kronan, pipen inbegripen, guldgul, utom de två nämnda knölarna, som
voro än mer rödaktiga än hos hufvudformen. Jag antager, att denna
form är den riktiga f. aureum Norm.
Under ett par senare resor genom Hälsingland har jag haft ögonen
på M. pratense för alt söka erhålla närmare kännedom om de båda
formernas utbredning och därvid kommit till rätt öfverraskande resultat.
I Kilaforstrakten, både västerut och österut vid järnvägen till Söderhamn
fann jag blott f. aureum; likaså på västra och östra stadsbergen vid
Söderhamn, men på ett mindre berg längre ned mot sjön var
hufvudformen rådande. Sannolikt är mellan Kilafors och Söderhamn f. aureum så
dominerande, att den nästan utesluter hufvudformen, för så vidt den
senare ens där linnes.
Under flera dagars uppehåll under förra sommaren i Hudiksvallstrakten
(Hälsingtuna och Idenor) samt längre söderut vid Njutånger och Nianfors
säg jag vid vägarna och de smärre björkbackar och skogsängar, hvilka
jag besökte, uteslutande den rena f. aureum, aldrig några ljusblommiga
individ. Däremot antecknade jag år 1909 för ett par orter i Hassela
socken (Mörtsjö och Korpåsen! upp emot Medelpadsgränsen blott
hufvudformen. Hvarest gränsen mellan de bägge formerna här går, kan jag
ej säga, men sannolikt bör den sökas i Bergsjö. Tyvärr har jag ingen
anteckning om artens utseende i Forsa och Näsviken. Närmast till hands
ligger det antagandet, att dessa orter ligga inom f. aureums område.
I Delsbo träffas söder om järnvägen blott f. aureum, såväl vid vägen
mot Järfsö, åtminstone på en mils längd, som längre österut t. ex. vid
Skogsjön. Däremot fann jag uteslutande hufvudformen norr om Delsbo
i Bjuråkers socken och kring Ljusdal. Gränsen befinner sig således
mellan dessa socknar. Som nämndes är f. aureum rådande söder om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
