Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
samt att afrinningen sommartiden blir hastig och fullständig; allt
faktorer, som äro af största betydelse för Dryas’ trefnad. Att Dryas
bestämdt skyr länge snötäckta eller kallfuktiga lokaler (moränmark!)
har jag tidigare visat för Junkalrakten i Lule Lappmarks västliga
silurområde, under anförande af J. M. Normans liknande rön från
norra Norge (1895 sid. 126).
Att döma af de topografiska kartorna synes intet af de
närbelägna fjällen med östlig silur kunna bjuda 7)r;/as-samhället så
gynnsamma utvecklingsvillkor som Juobmotjåkko, tv ingenstädes
begränsas dessa fjäll såsom här mot N. och V. af stora, djupt
nedskurna pass — Vietasjokks dalgång och Langas — som
möjliggöra uppkomsten af vidt utbredda, i dagen gående vittringsytor af
lerskiffern. Eljest är ju det vanliga förhållandet med dessa s. k.
ramanberg (F. Svenonius 1894), som litet hvarstans i fjällryggens
östra kant vända sina stupväggar med underliggande rasbranter
mot öster eller SO., att de åt motsatta hållet under mycket svag
stupning öfvergå i fjällslätter, bildade af hårdare och sterilare
bergarter. De lösa skiffrarna framträda då på i horisontell riktning
mycket inskränkta gebit, om de icke helt och hållet döljas af
rasbildningar.
Allep Kirkao kan (ehuru till formen ej fullt typiskt I tjäna som
exempel på ramanbergen och de villkor de bjuda växtligheten på
sin stupsida. Jag har icke sett Dryas här, och i alla händelser
torde växten på sin höjd undantagsvis förekomma på O-sidan.
Anledningen härtill är knappast att växten utestänges af själfva
berggrunden, enär den, om än dåligt, visar sig fortkomma på de
motsvarande undre syenitlagren på Ebbatjåkko; och dessutom
återkomma lerskifferlager högre upp, ofvan trädgränsen på Allep
Kirkao.
Af större betydelse än den fasta grunden äro i detta fall de lösa
aflagringar, som ganska rikligt äro aflastade på fjällets afsatser,
äfvensom motsättningen mellan lagerstupningen och fjällets egen
lutning. S.O-sluttningen kommer sålunda att bestå af en mängd
större eller mindre trappsteg med inåtlutande bottnar, hvilkas
konturer äro mer eller mindre utplånade af morängrus eller nedrasadt
detritus. I vinklarna samlar sig vatten utan möjlighet att
fullständigt afrinna, och när härtill såsom i ifrågavarande fall kommer, att
betydliga snömängder samla sig i raviner och under afsatser, så
inses, att hela sluttningen måste bli vattenrik och att små
försump-ningar uppstå inuti afsatserna. För Dn/as-heden skulle då endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
