Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
säkerligen äfven villiga arbetare skulle det helt säkert ej varit brist,
om en sådan plan förelegat; speciell växtkännedom är ett ämne,
som städse i ovanligt hög grad intresserat svenskarna: pà flera
områden af speciell botanik ha ju svenskar varit banbrytare.
Bristen på en gemensam arbetsplan har dock gjort, att botanisterna
arbetat splittradt, hvar och en enligt sin metod och sitt
hufvud-intresse, vanligen utan tanke på att koncentrera sitt arbeta på
fäderneslandets utforskning. Jag kommer härmed in på en annan
orsak, nämligen svenskarnas kosmopolitiska läggning, som gjort,
att de offrat sina bästa krafter på främmande länder, såsom t- ex.
Xor.d- och Syd-Polarländerna, Norge, Brasilien o. s. v. i det
oändliga Denna sak har såsom allt två sidor; det kosmopolitiska
studiet ger ju en vidgad blick, men nog vore det lyckligt, om den
andan blefve rådande bland Sveriges botanister, att fäderneslandets
utforskning finge hedersrummet. Vi ha i detta hänseende mycket
att lära af våra grannar, norrmän, danskar och finnar. En annan
orsak är vår stora själfkritik, som gjort, att mången ej publicerat
sina rön, emedan en eller annan detalj ej varit fullt utredd: det är
en ofantlig fond af iakttagelser, som på detta sätt gått förlorad för
vetenskapen. Och så kommer modet, som tyranniserar den
vetenskapliga forskningen minst lika mycket som det praktiska lifvet,
och det torde ha afskräckt mången från svenska växtgeografiska
publikationer, under tider, då sådana betraktats såsom omoderna.
De dåliga kommunikationerna ha nog ock gjort sitt till. särskildt
i våra l]älltrakter.
Hvilka nu orsakerna än må ha varit, kvarstår det faktum, att
Sverige är i växtgeografiskt hänseende dåligt utredt. mycket sämre
än våra grannländer. Det är därför på tiden, att detta
missförhållande blir afhjälpt och det med det snaraste. De moderna
pedagogiska hugskotten inom biologien hota nämligen enligt min
åsikt att snart nog förkväfva det intresse för systematisk
växtkännedom, som förut i så hög grad utmärkt vår skolungdom.
Fanero-gamernas systematik har numera ej någon plats i gymnasiets
kurser, och den högsta växtkännedom, som man lagenligt kan ålägga
en lärjunge vid allmänt läroverk är 150 arter, däribland en stor
del kulturväxter. Och jag misstänker, att det äfven vid
akademiska examina afprutats på kunskapen om Sveriges flora. I
framtiden torde därför tillgången på kunniga arbetare vid Sveriges
växtgeografiska utforskning bli allt knappare. Jag anser mig ha
fullt fog för detta mörka framtidsperspektiv, men medger, alt jag sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
