Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
Från senare tider ha vi sålunda att inregistrera förutom en mängd
mindre afhandlingar så vackra svenska växtgeografiska arbeten
som t. ex. flororna öfver Gotland af K. Johansson, öfver Härjedalen
af S. Birger, öfver Medelpad af Collinder, öfver Västkustens alger
af Kylin, öfver Umetraktens parasitsvampar af Vleugel o. s. v.
Man bör ju ock hoppas, att de institutioner, som äga våra tre
större offentliga herbarier, skola befinnas villiga att anordna och
bekosta den viktiga inventeringen af det svenska materialet i
desamma; hysa de intresse för saken, kunna de nog finna utvägar
därtill.
Men i längden kan undersökningen ej fortgå nöjaktigt utan eget
rörelsekapital. Den kan ej ställa sig helt och hållet i beroende af
myndigheters och enskildas offervillighet. Myndigheter ha visat sig
kunna vara oberäkneliga. Ej heller kan man säkert räkna på att
få volontärer, som vilja arbeta för intet, än mindre att få sådana,
som för arbetet i fråga äro de bäst kvalificerade. Mången
specialist, hvars hjälp kräfves, kan vara i den ekonomiska ställningen,
att han ej har råd att offra sin tid för intet. För öfrigt går
tidsandan i den riktningen, att arbetaren är sin lön värd, hvilket
gäller äfven vetenskapligt arbete. Önskemålet blir därför, att det för
Sveriges växtgeografiska undersökning anskaffas medel, hvarmed
skälig ersättning lämnas för allt arbete med densamma, åtminstone
i de fall, där arbetaren med fog gör anspråk därpå. Härigenom
vinnes ock, att undersökningens ledare i högre grad kan bestämma
öfver arbetets planmässiga fortgång. Helt visst kommer det att
visa sig, att medel behöfvas äfven för andra ändamål, som jag ej nu
kan precisera.
Huru skall det behöfliga driftkapitalet kunna uppbringas? Ett
sätt, som mycket brukas, är bildandet af en förening med
årsafgiften härför hvser jag dock inga sympatier; vi ha mer än nog af
sådana föreningar förut. Ett annat sätt är att erhålla anslag, helst
ett årsanslag, från staten; prejudikat härför ha vi i våra
grannländer, där framstående specialister fått ganska rikliga anslag för att
kunna odeladt ägna sig åt sin specialitet, i hvad den gäller deras
fädernesland. Ett tredje sätt är gåfvor eller donationer från
enskilda mecenater; jag erinrar härvid om det stora kapital, helt visst
tillsammans millioner kronor, som under tidernas lopp af svenska
mecenater skänkts till forskningsfärder i främmande länder; det
kan då väl ej vara alltför sanguiniskt att hoppas, att det skall
finnas mecenater, som äro villiga att skänka något äfven till vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
