Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
tid till deras bearbetning. Jag hoppas dock, att alla mina
anteckningar med tiden skola bli till gagn för publikationer af mig själf
eller andra. Jag har nämligen beflitat mig om att affatla dem så
redigt, att hvem som helst kan förstå dem. Min erfarenhet är, att
sådana anteckningar äro föga tidsröfvande, men mycket öka nöjet
af vistelsen i en trakt. Hvarje för en trakt ny växt hälsas med
glädje, och man kommer på detta sätt på spåren många af de
öfverraskningar, som naturen har att bjuda på.
Tydligt är, att om ett flertal eller helst alla svenska botanister
praktiserade den nämnda metoden, detta skulle kraftigt bidraga
till Sveriges växtgeografiska utforskning under förutsättning af, att
iakttagarna i de fall, då de ej själfva bearbeta och publicera sina
anteckningar, skänka dem till föreningens manuskriptsamling.
Hufvudsaken vid sådana anteckningar är, att de äro pålitliga, mindre
viktigt är, att de äro uttömmande.
En viktig sida af arbetet är ock registreringen af gångna tiders
svenska växtgeografiska litteratur, främst det, som berör
fanerogamer och ormbunkar. Detta blir ett mycket vidlyftigt arbete, som
dock ligger inom området för det utförbara. Fördelaktigt vore,
att arbetet ordnades så, att manuskriptet lämpade sig för att
inordnas i föreningens manuskriptsamling, allt efter som det blir
färdigt.
Alla de föregående förslagen gälla i första hand fanerogamerna
och ormbunkarna, vid hvilka en samverkan i större utsträckning
är möjlig och nödvändig. Beträffande kryptogamerna med
undantag af ormbunkarna ha vi att lita till specialisterna. Lektor Hj.
Möllers detta år utkomna arbete om de svenska Splachnacéerna
varslar om, att ban ämnar växtgeografiskt bearbeta det svenska
löfmossmaterial, som linnes i tillgängliga herbarier, så långt, som
det blir honom möjligt, och jag hoppas, att jag själf snart nog
skall få tillfälle att på allvar ta i tu med lefvermossarne. Måtte
nu dessa exempel smitta, så att äfven andra svenska specialister
på kryptogamer känna sig manade att hvar och en i sin stad
främja det fosterländska arbetet.
Kommer så den viktiga frågan, huru Sveriges växtgeografiska
utforskning kan ställa sig i ekonomiskt hänseende. Gångna tiders
erfarenhet visar, att mycket kan göras med de resurser, som redan
förefinnas i form af resestipendier och kostnadsfria publikationer i
våra vetenskapliga tidskrifter, och än mera genom det stora arbete,
som många botanister af intresse för saken offra på densamma.
Svensk Botanisk Tidskrift 1911. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
