Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
med A. paténs på samma rabatt. Den 19 maj 1888 funnos vid
Lojsta blott blomknoppar af hybriden, då af A. paténs c:a 50 %> af
antalet blommor för året hade öppnat sig.
Beträffande A. Pulsatilla var. gotlandica synes dess blomningstid
nära sammanfalla med den för A. pratensis, och antesen var t. ex.
den 14 maj 1911 mindre långt framskriden än hos A. paténs vid
Lojsta.
IV. TILL BLOMMANS BIOLOGI M. M.
A. paténs uppgifves såsom proterogvn, så af Kerner (I); och den
är det nog, om ock i ringa grad. Samma dag som blomman
öppnar sig eller en dag senare kan man få se några ståndarknappar
på androeceets ena sida öppna sig. De först mogna ståndarne äro
de yttre, som döljas af de i början af antesen tilltryckta kalkbladen.
Kringsvärmande dipterer kunna därför tumla om i blommarna vid
antesens början utan att komma i beröring med pollen. Vid min
exkursion till File hed den li/i 1910 öfvertygade jag mig också om
att märkena hos en del unga blommor ej voro belagda med pollen
trots oupphörliga och ofta långvariga flugbesök. I fullt öppna
blommor är honung och pollen däremot med lätthet tillgänglig för
diptererna. Blommorna besöktes också flitigt af citronfjäriln
(Gonep-teryx Rhamni). Fjäriln satte sig på kalkens kant och nedförde
sugröret mellan ståndarna och kalkbladen utan att därvid komma
i beröring med de tätt hopslående, nästan upprätta pistillernas
märken. Efter uppflykten fladdrade fjäriln i närheten ocli återvände
stundom till samma blomma, som han nyss lämnat. Honungssaften
är nämligen så rikligt tilltagen och utbredd till hela omkretsen af
den vida glandelringen kring ståndarmassans bas, alt flera besök
löna sig, i synnerhet om fjäriln slår ned på olika delar af
blommans periferi. På grund af fjärilns beteende kunde jag sluta, alt hans
besök blott undantagsvis föranledde pollinering, särskildt då stiften
äfven i äldre blommor ej äro nämnvärdt utböjda. Den hängande,
obemärkta och mer svårtillgängliga blomman hos A. pratensis
mottog, såvidt jag kunde se, intet fjärilbesök; på grund af att kalkens
mynning vid antesens början endast föga höjer sig öfver marken,
lämpar sig denna blomma ej i det stadiet för fjärilar. Men ett par
veckor senare, då talrika blommor af denna art höjt sig öfver
marken så mycket, att fjärilar utan svårighet kunde slå ned under
kalkens kant, såg jag i Visbytrakten citronfjäriln besöka äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
