Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
denna art. I välförsedda blommor dröjde fjäriln rätt länge, t. o. m.
2 minuter, hvarunder han några gånger ändrade plats. Eftersom
märkena hos A. pratensis äro starkt utböjda, äger nog pollinering
rum vid de flesta fjärilsbesök. Bland besökande insekter märktes
också humlor (Bombus muscorum och B. terrestris); äfven de dröjde
mycket länge i blommorna.
På växplatsen å File hed syntes den 14 april hvarken bin eller
humlor; Sali.r-arter tyckas ej heller finnas i närheten. Af allt att
döma bör hybridbildningen mellan båda Anemone-arlerim å File
hed tillskrifvas de dipterer, som i tämligen stort antal surrade
omkring och emellanåt uppehöllo sig i blommorna. Som A. pratensis
förekommer belt sparsamt på platsen och dess blomningstid är
något senare, och då vidare de för en större dipter åtkomliga
ståndarknapparna åtminstone någon dag efter antesens början
förblifva oöppnade samt stiften snart bli bågformigt utböjda, är det
ganska säkert, att de första blommorna hos denna art pollineras
från A. paténs, medan de senare framkommande få sina märken
belagda med pollen från båda arterna. A. paténs däremot saknar
i intet stadium möjlighet att pollineras från individ af egen art
Hybriden torde därför i allmänhet uppkomma af .4. paténs ef och
A. pratensis y. — De i Visby odlade exemplaren af A. paténs
besökas myckel af bin, hvilka intränga äfven i halföppna blommor.
Hos en dylik, som ännu hade alla anterer tillslutna, fann jag efter
insektbesöket märkena pollinerade. Denna blomma förhöll sig
således faktiskt som proterogyn.
På A/iemo/ie-lokalen vid Lojsta har jag sett citronfjärilar,
kålfjärilar och dipterer. Antagligen äro bin och humlor där ej sällsynta
gäster.
A. paténs tillsluter blomhyllet m. e. m. fullständigt vid regn och
om natten. Detta skyddsmedel blir särskildt effektivt, därigenom
att blomman snart plägar rikta sig snedt mot den bäst belysta sidan
och sålunda vid regn har lätt att intaga en lutande ställning. Hos
A. pratensis är däremot blomman genom sin alltid hängande
ställning väl skyddad. Efter antesen blir blomman äfven hos A. paténs
starkt lutande eller nästan hängande. Vid fruktmognaden är som
bekant stängeln hos alla arterna upprätt. G. Froelich har (enl.
Scholz p. 24S) användt blombyllets ställning såsom systematiskt
kännetecken och urskilt en f. niitans af A. paténs. Artens
förhållande på Gotland ger intet stöd åt ett sådant förfaringssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
