Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Därnäst komma 1. b. och 2. a., tillsammans ungefär lika talrika
som föregående fall. De öfriga fallen, äfven 4., äro representerade,
men de flesta tämligen sällsynta. I motsats mot förhållandet hos
A. pratensis är kategorien a. alltid vanligare än b. Hos årsskottets
vinterknopp finner man stundom de tre innersta bladen ha skifvor.
I korthet kan sägas, alt skottbvggnaden öfverensstämmer med den
hos A. paténs därigenom, att bladskott oftast förekommer i näst
sista axillen å hufvudaxeln, och med A. pratensis därigenom, att
de 1—3 innersta bladen i vinterknoppen ofta äro försedda med
skifvor eller rudiment därtill. Den prolepsis-artade utvecklingen af
ett vegetativ-floralt skott, utgörande andra generationen, är också
ett om A. pratensis påminnande drag. Det sker emellertid ganska
sällan, kanske blott i ett fall på hundra. Sålunda företer
skott-byggnaden ungefär samma kombinationer som bos A. paténs x
pratensis.
Samma skottbyggnad har, så vidt af det mindre rikhaltiga
materialet kunde ses, A. Pulsatilla från Småland. Säkert är, att
kategorien a. är öfvervägande.
Att såsom Irmisch (I) i fråga om skottbyggnaden sammanföra A.
pratensis och A. Pulsatilla är sålunda ej riktigt lämpligt. Hans
uppgift, att ett bladskott ofta befinner sig i axillen till det näst innersta
bladet i vinterknoppen, är egentligen ej träffande för någon af de
båda arterna. Ty hos A. pratensis händer det ganska sällan och hos
A. Pulsatilla är det nära nog regel. Ytterligare vill jag påpeka, att
då en 2:a vegetativ-floral skottgeneration förekommer, denna i
allmänhet blott uppbär örtblad, men stundom 1—2 lågblad och
därinom ett örtblad; det af Irmisch angifna fallet med blott lågblad
måste vara ytterst sällsynt.
Den rika omväxlingen i skottbyggnaden hos A. Pulsatilla synes
antyda, att denna art under sin utveckling ej såsom de föregående
arterna varit utsatt för så ensidiga klimatiska och edafiska faktorer,
att de påtvingat arten ett noga regleradt ontogenetiskt
utvecklingsförlopp. A. Pulsatilla plägar ju också räknas till ekfloran.
Eftersom jag haft tillfälle att undersöka tämligen rikligt material
äfven af A. uernalis L., skall jag lämna en kort öfverblick öfver
dess skottbyggnad. I afseende på förgrening förhåller den sig som
A. paténs, på den grund att bladrosetter finnas både i sista och
näst sista axillen hos vinterknoppen. Greniga herbarieexemplar
äro ju också vanliga. Men dessa bladrosetter börja med ett
knoppfjäll (sällan med liten skifva). Om 2:a generationen är floral, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
