Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
Buskar och ris: Cotoneasler integerrima e., Juniperus communis
s., Sorbus suecica e., Thymus serpijUum e.—t. samt strödda mattor
af Arctostaphylos uva ursi, täckande 25 procent af området.
Örter ocli gräs: Anemone paténs e., A. pratensis e., Antennaria divica
e., Asperula tinctoria e.—t., Avena pratensis e., Brachypodium silvaticum
(i buskar) e., Briza media e., Campanula persicifolia e., C. rotundifolia
e., Carexd igitata e., Festuca ovina t., Fragaria cottina e., Globutaria vul
garis e., Gatium boreale e., G. verum e., Geranium sanguineum t.,
Helian-ihemum Chamæcistus e., Hieracium sabulosorum e., Linum catharticum
e., Melica nutans (i buskar) e., Melampyrum pratensee., Polygala amarella
e., Polygonatum odoratum e., Potentilla verna e., Prunella grandiflora e.
Mossor och lafvar: Dicranum Bergeri Bland e., D. scoparium (L.)
Hedw. e., Hylocomium parietinum (L.) Lindb. och triquetrum (L.)
Br. eur. (bägge under buskar i mattor), Mollia tortuosa (L.) Schrank
e., Cladina rangiferina (L.) i mattor täckande 10 procent af ytan.—
Äfven här stod A. paténs bland buskarna eller i något skuggigt
läge bland Arctostaphylos och Hylocomier; A. pratensis fanns
därjämte på större öppna platser däromkring.
På en tredje lokal, omkring en kilometer längre mot norr, har
jag sett A. paténs såsom sprickväxt å uppskjutande berghällar,
sannolikt af refkalksten, hvilka voro så litet vittrade, att de
fläckvis saknade all vegetation utom små skorplafvar.
På den förstnämnda af dessa lokaler, hvilken har en
utsträckning af ett par hundra meter förekomma jämte Anemone-arlema
naturligtvis många andra fanerogamer än de nyss uppräknade. De
skola upptagas i en lista här nedan. Att nästan inga annuella
växter ingå i listan, beror på kalkstenens bristande fuktighet och
förvittring, samt därpå, att marken till stor del täckes af täta och
högväxta mossor och lafvar.
Jag öfvergår nu till naturförhållandena på Tonnklint. Underlaget
här utgöres enligt meddelande af H. Munthe af refkalksten,
hufvudsakligen den rödbruna varietet af Ascoceras-kalk, som är vanlig i
klintarna på norra sidan af de talrika kullarna inom stråket
Etel-hem—Lye—Stånga—Lojsta—Linde—Fardhem (Jfr. Munthe (I) p.
167). Förvittringen och myllbildningen har här fortskridit längre
än på File hed utom på klintens södra sida, där berghällen går i
dagen. För florans mest intressanta beståndsdelar redogör
Sernander (I och II). Efter åtskilliga besök på platsen under olika
årstider har jag uppgjort en artlista öfver fanerogamerna, hvilken jag
hoppas vara någorlunda fullständig. Några hygrolila arter vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
