Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också kalkstenen, eller döljes denna af ett nästan slutet täcke af
örter, gräs, mossor och lafvar. Alt myllan å sådan hällmark visar
stor likhet med södra Rysslands stäppjord, framhålles af Hesselman
(p. 149). På gränsområdet, där dräneringen är god, men
barrskogen af brist på moränjord ej kunnat fullt sluta sig till bestånd och
där ljustillgången således är rik, förekommer nu talrikt i större
eller mindre grupper Anemone paténs. På en ruta af några hundra
kvadratmeter bestod vegetationen, förutom af glesa tallar och
enbuskar samt enstaka granar, hufvudsakligen af följande örter, gräs
och småbuskar: Anemone paténs, pratensis och Hepatica,
Arctosta-phylos liva ursi, Asperula tinctoria, Briza media, Campanula
persici-folia och rotundifolia, Festuca ovina, Filipendula hexapetula, Fragaria
viridis, Gdium boreale och verum, Geranium sanguineum,
Heliantlie-mum chamæcistus, LaSerpitium latifolium, Potentitla arenaria och verna,
Polygonalum odoratum, Prunella grandiflora, Rubus sa.vatilis, Thymus
serpyllum. Bottenskiktet, lläckvis slutet, utgjordes af mattor af
Ihjlocomium parietinum och triquetrum samt i öfrigt hufvudsakligen
af Ihjlocomium splendens, Cladina rangiferina och Cetraria islandica.
A. paténs förekom företrädesvis vid och delvis under enbuskar samt
i närmaste sällskap med Arctostapliylos, Cladina och Cetraria eller
Ihjlocomium; trogna följeslagare voro i regeln också Anemone
Hepatica, Asperula tinctoria, Festuca ovina, Fragaria collina och Thymus.
På samma plats förekommer äfven Anemone pratensis, men mindre
talrikt än den andra arten. En tydlig olikhet i deras förekomstsätt
förmärkes emellertid. A. ]iatens står invid enbuskar eller små
tallar och företrädesvis på deras norra sida. Där träd nyligen
blifvit borthuggna, finnes fortfarande örtens bladverk kvar, men
blomningen uteblir vanligen. A. pratensis däremot intar äfven varmare
lägen på sydsidan af buskar och i de större, obeskuggade
mellanrummen, utan att blomningen eller fruktsättningen lider. Mot
slutet af 1911 års utomordentligt torra sommar var bladverket hos
talrika individ af den förra arten brunbrändt och dödadt; den senare
arten hade stått sig betydligt bättre.
På en annan växplats, belägen några hundra meter i nordväst
från föregående, antecknades (20 aug. 1911) vegetationen på en yta
af c.a 25 kvadratmeter. Berggrunden stack upp på några ställen
och lokalen var ännu torrare än den förra. I omgifningarna stodo
Pinus silvestris t.1) och Sorbus suecica e. På den utvalda rutan växte:
’). Ymniglietsgraderna äro de af K. Hclt använda: ymnig, riklig, strödd,
tunnsådd, enstaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
