- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
44

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

i celler strukturer uppstå, som aldrig återfinnas i celler af
annan art.

En allmän och ofta återkommande struktur är den s. k.
skum-strukturen (»Wabenstruktur»), Detta hänger samman därmed, att
plasmat är fysikaliskt heterogent, och att följaktligen
dispersions-medel och dispersa faser söka orientera sig så som fallet är i hvilken
emulsion som helst.

Mera speciella strukturföretelser uppstå därigenom, att på grund
af det kemiska maskineriets speciella läggning ämnen upplagras eller
afsöndras i plasmat och där antaga särskilda former; vi kunna här
tänka på sådana saker som beskrifvits under namn af kromidier,
mitokondrier o. s. v. hos djuren. Hos Ascaris har man t. ex. funnit
egendomliga strukturer i cytoplasmat, hvilka befunnits stå i något
slags samband med glykogenomsättningen (jfr nedan).

Att öfverhufvud taget plasmat är af heterogen natur har jag
ofvan återfört till den arbetsfördelning, som med den stigande
fylo-genetiska utvecklingen blef en nödvändig betingelse för en högre
kvalitativ komplikation och sålunda för en högre utveckling af
ele-mentarorganismen i allmänhet. Därmed står naturligtvis också i
samband att plasmats olika fysikaliska eller morfologiska element ha en
mycket olika betydelse för det cellulära maskineriet. Några af dem,
såsom kärnan och kromatoforerna, äro att betrakta som viktiga organ,
hvilka, om de aflägsnas, ej kunna genom nybildning ersättas. Hur det
är med de öfriga, smärre strukturelementen, vet man ej så noga. Men det
torde vara antagligt, att en stor del af cytoplasmats komponenter kunna
genom själfverksamhet återbildas, 0111 de på artificiell väg aflägsnas.

Hvilka äro nu orsakerna till, att plasmastrukturerna ha ett
under olika betingelser ofta växlande utseende, under det att i
helorganismen organen och elementarorganen, sedan de en gång
uppstått, äro jämförelsevis mycket konstanta? De väsentliga orsakerna
hafva vi tvifvelsutan att söka i de egenskaper, som åtskilja
helorganismen och elementarorganismen.

Jag nämnde redan förut att helorganismen utmärkes af en viss
styfhet, i det den anpassar sig efter förändrade betingelser hellre
genom nybildningar än genom omskapning af redan utbildade organ.
Detta sammanhänger därmed att de senare ha ett fast skelett, som
ej efter behag kan inifrån åter uppmjukas.

I cellen däremot äro alla strukturer och organ, åtminstone de
som utmärka det embryonala tillståndet, mer eller mindre flytande
eller kunna genom själfverksamheten åter göras bildbara. Därigenom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free