Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Utvecklingsförlopp.
Stormossens utveckling från hafsvik till högmosse synes hafva
tillgått på följande sätt. Då Litorina-hafvet drog sig tillbaka från
dessa trakter, sköljde vågsvallet från kringliggande moränområden
ned de här liggande lerorna i de djupare sänkorna (= de nuvarande
myrbäckena). Delta framgår bl. a. af den mossen underlagrande
lerans oregelbundet bandade beskaffenhet (se ofvan), och denna
lera torde sålunda i sina öfversta lager utgöras af en blandning af
Yoldia-, Ancylus- och Litorinalera. Att elt prof, taget från själfva
strandterrassen, fräste mycket starkt för syra, bekräftar detta
påstående. Då hafsytan under sänkningen så småningom nådde
pasströskeln, kunde den inom det nu afstängda området ej längre
sänka sig så hastigt. Detta uppehåll har tydligen räckt rätt länge,
enligt hvad jag trott mig kunna sluta af de i det föregående ett
par gånger omnämnda strandterrasserna. Härmed menar jag de
jämförelsevis plana lerytor, på hvilka stranddyn hvilar (se profilerna). En
förklaring för uppkomsten af denna bildning vore den, alt torfarten
ifråga motsvarade den af fint fördelade organiska beståndsdelar
bestående jordart, soin uppkommer på mycket grundt vatten (högst
någon dm.) i genom vassruggar afstängda strand vatten vid våra
insjöar. Man skulle dock äfven kunna tänka sig, att denna
»strand-dy» till sin bildning motsvarade de tångbankar på hafskusterna
och säf- och vassbankar vid insjöstränderna, som särskildt 0111
våren karaktärisera dessa. I förra fallet får man tänka sig
vattenståndet några dm. högre än i det senare. Men innan denna stranddy
bildats, hade vågsvallet genom att en längre tid på samma nivå
ha fått bearbeta stranden och släpa ned först lera och sedan sand
och grus från moränen bildat strandterrasserna.
Då bäckenet börjat afskiljas från hafvet och bildade en lugnare
fjärd, afsattes Rhabdonema-gytt]aii ute på djupet och en equivalent
till Clypeus-gyU]an närmare land, där vattnet var grundare och
djurlifvet rikare. Efter afstängningen öfvergick strandgyttjan utåt
så småningom först i den förut omtalade C/i/peus-gyttjan, och sedan
till ren sötvattensgyttja. De tre leden kunna vid en blott
makro-skopisk undersökning ej skiljas från hvarandra. Att
sötvattens-gyttjan afsatt sig äfven rätt långt ut från land, och att sjön således
en längre tid bibehållit ungefär samma areal, bevisas genom dess i det
föregående omtalade fattigdom på växtlämningar. Dessa utgjordes
ju härute förnämligast af lättare föremål såsom Sphagnum-blad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
