Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
pade tillfällen framhållit, till försiktighet vid tolkningen af
stubblager som subboreala.
Bälinge Mossar ha redan vid ett tillfälle varit föremål för
diskussion i litteraturen. Sernander omnämner (1909 : I sid. 257)
Stormossen i Bälinge såsom ett exempel på, hur subboreala
växtsamhällen kunna ha sin rot i atlantiska bildningar, samt hur däraf
framkallade topografiska oregelbundenheter i de subboreala skogarna i sin
tur kunna återverka på den subatlantisk-recenta vegetationens
utveckling. Han visar sålunda där, hurusom den gyttjekupol, hvars
bildning jag i det föregående samt å de analytiska profilerna (profilerna
1—4) sökt tolka, kommit skogsbottnen i midten af mossen att ligga
högre än i de perifera delarna, samt hur i följd däraf försumpningen
skett genom Sphagna från midten och Amblystegia från kanterna.
Som stöd härför återger han en af mig uppgjord profil från
Stor-mossen. I den skriftväxling, hvari ifrågavarande uppsats utgör ett
led, återkommer Haglund (1909 : II sid. 391) till detta ämne och bildar
sig angående Bälinge Stormosse följande föreställningar: trakten är
kal eller uppodlad med massor af afloppsdiken mynnande i mossarna,
hvarjämte nederbördsområdet är mycket stort. Han anser vidare,
att försumpningen af den på mossområdet växande skogen börjat, då
skogarna i trakten uthuggits och marken uppodlats. Genom
agrikultur-geologiska undersökningar anser sig Haglund nämligen kunna visa,
att ett visst samband linnes mellan en bygds ålder och
transgres-sionsföreteelserna i traktens torfmossar (1. c. sid. 392). Just
beträffande Bälinge Mossar råka emellertid dessa beräkningar slå feL
Trakten är mycket skogig och för att vara belägen i mellersta Upland
glest bebyggd; bönderna i Bälinge hufvudbygd säga också, att deras
sockenbor i mosstrakterna bo »på skogen». I följd af den ringa
bebyggelsen är naturligtvis marken föga odlad och en del möjligen
odlingsbar mark upptages ännu af skog samt mindre ängar och
örtbackar, således af naturliga växtsamhällen. Jag har ej under mina
vandringar rundt högmossen sett ett enda afloppsdike mynna i
kärret. Slutligen är nederbördsområdet på grund af de topografiska
förhållandena i trakten, den i stort sett flacka, småkuperade
terrängen och de täta, låga passpunkterna mellan de många små
vattendragen, ganska obetydligt. Härmed inses lätt, att Haglunds försök
till tolkning af försumpningen af Bälinge Mossar saknar skäl
för sig.
Stormossesjöns vattenyta var under början af igenväxningstiden,
då förloppet sannolikt gick långsammare än sedan, stadd i långsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
