Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
Iii I mossjöarna, hvilka under ifrågavarande lid med sill sannolikt
rika växt- och djurlif erbjödo den jakt- och iiskeidkande befolkningen
rätt goda utkomstmöjligheter. Själfva hafsstranden torde för öfrigt
genom undersökningar, som jag själf gjort våren 1911 ej hafva varit
mer än elt par km. aflägsen SO 0111 myrarna.
Kit minne frän en senare lidpunkt är den kafvelbro, hvilken några
timmar före min afresa frän mossarna i augusti 1908 anträffades
vid dikesgräfning i mynningen af den vik af Stormosse-kärret, som
sträcker sig upp mot gården Nybv. Dess läge är på kartan utsatt
endast ur minnet. Spången ifraga bestod af tvenne längre stänger
med ungefär en half meters mellanrum (om klufna eller icke kan
jag nu ej erinra mig), tvärs öfver hvilka voro lagda klufna störar
af ungefär en meters längd. Dessa senare voro ej afsågade i ändarna
utan tillspetsade, tydligen med yxa. Bron ligger pä ett djup af 60
cm. i .4 ni bl g steg i u m - to rf ve n, hvars mäktighet här uppgår till
ungefär en meter. Nybv-vikens mynningsområde har sedan gammalt
kallats Nybv spangmvr , men för 50—60 år sedan hade man just
här plägat ro i eka öfver viken. Följaktligen kan i (leila fall
knappast talas om en så hastig tillväxt i torfven, som den Haglund
(1909:1 sid. 188) söker bevisa för t. ex. Sphagnum-torixen i
Emmaljunga-mossarna pa gränsen mellan Skåne och Småland. Om vi med
Sernander antaga, att den postglaciala klimatförsämringen inträffat
omkring ar 550 f. Kr. och vidare antaga, all den torf, hvari spången
ligger inbäddad, under hela sin bildningstid vuxit kontinuerligt,
komma vi till tiden omkring 400 e. Kr. som den tidpunkt, då spången
ifråga tjänat sitt ändamål. Något verkligt bevis för att sa varit fallet
är naturligtvis svårt att framdraga.
Samtidigt med fyndet af denna spång fick jag höra, att ett litet
område af kärret strax S om högmossen likaledes sedan gammalt
kallats Svartarbo spangmvr . Äfven här skulle vid dikesgräfning
en spång hafva anträffats ehuru af något annan byggnad, i del den
ägt elt underlag af stora stenar. Kanske är Svartarbo-bron af samma
konstruktion som den af Sernander ni. 11. undersökta Läby-bron >
(Sernander 1908: II sid. 146), härstammande från yngre järnåldern. Möjligt
är ju också, att de båda broanläggningarna i Stormossen haft ett visst
samband med hvarandra. Högmossen har säkert i alla tider varit
gångbar, men för att komma öfver det kringliggande kärret behöfde man på
hvardera sidan en spång. En annan tydning vore den, att den
förstnämnda af de båda broarna endast tjänat till öfvergång öfver
Nyby-vi-ken. Ytterligare en möjlighet finnes. Såvidt jag nu kan erinra mig, ledde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
