Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
lif, han lick arbeta under gynnsamma förhållanden, han såg sitt arbete
erkändt och uppskattadt af hela den vetenskapliga världen. Otaliga
utmärkelser kommo honom till del, men de förmådde icke rubba hans
jämvikt. .lag skall blott erinra om en: han blef vid Linnéfästen 1907
den förste innehafvaren af Svenska Vetenskapsakademiens Linnémedalj.
Man kunde icke ha funnit någon värdigare.
Hooker hade den sällsynta lyckan att med nästan oförminskade
kropps-och själskrafter uppnå en ovanligt hög ålder; ännu kort före sin död var
han i arbete; det ofvan reproducerade porträttet är taget några månader före
hans död. Då jag i juli 1900 sökte upp honom i lians hem »The Camp i
Sun-ningdale, hade han nyss fyllt 89 år. Mig föreföll han rent underbar
hans liflighet, lians minne, hans intresse, huru hans själ genom lifvet i
Floras rike bevarat sin ungdomsfriskhet. Hur lycklig var han ej, då
han fick bevittna den antarktiska forskningens renässans och de moderna
expeditionernas triumfer! Han talade till sina aftågande landsmän i
London. han reste åter dit för att hälsa dem välkomna hem. Det arbetet
hade lian varit med om att grundlägga, det var han och hans kamrater,
som visat vägen.
Aldrig glömmer jag, då vi tillsammans gingo omkring i den lilla
botaniska trädgård han skapat kring sin ’cottage’. Där jag såg honom
en högrest, smärt och ännu fullkomligt oböjd gestalt — inramad i
underliga Veronikor från Nya Zeland och jättestora Impatiens-arter från
Asien, just demonstrerande sina ideer om det fylogenetiska sambandet
mellan olika typer af Impatiens-blomman, blef han till en uppenbarelse
frän längesen svunna tider, James Ross’ reskamrat, Darwins förtrogne,
som stigit fram för att bära vittnesbörd om en storslagen epok i
naturforskningens historia.
Ödet har fogat det så, att jag kommit att upptaga hans arbete inom
en liten del af hans väldiga verksamhetsfält. Och den känsla jag därvid
erfarit har, utom den helt naturliga af beundran, varit känslan af
obetydlighet vid åsynen af hvad han, med sin tids begränsade resurser,
lyckades uträtta.
Carl Skottsberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
