Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
egendomar pä landet. Man gläder sig åt att i våra växthus se nya
representanter af varmare länders växtfamiljer, och nyheter på
detta område beskrifvas utförligt i våra allmänna tidningar. Att
odlingsväxterna såsom lätt åtkomliga i växthus och på kultiverade
platser länge lämnat material för anatomiska och växtfysiologiska
undersökningar, är för alla bekant. Då artkännedomen af dessa
slags växter är en förutsättning för studerandet af andra delar af
den botaniska vetenskapen, förefaller det ensidigt att underkänna
artkunskapens betydelse i allmänhet.
Från artkunskapens förhållande till den botaniska vetenskapen i
allmänhet må vi nu vända oss till dess betydelse som
bildningsmedel för ungdomen. Denna artkunskapens betydelse kan sägas
ligga däruti, att den bringar ungdomen i kontakt med naturen.
Sommarens lediga tid kan ej bättre användas af en skolyngling än
för studier af den lefvande naturen och iakttagelser i förening
med insamlingar af växter och djur. Dessa sommarens samlingar
bli sedan kära påminnelser från soliga sommardagar. Så påminner
den eller den växten om den eller den utfärden uti en naturskön trakt.
Dessa sommarstudier utbilda den egna iakttagelseförmågan,
ögats och själens skarpsynthet i förening att på en gång uppfatta
det gemensamma och det egendomliga i hvarje lefvande varelse.
Härigenom drifva dessa naturstudier skolynglingen till
själfverlisa mhet, som, rätt bedrifven, motverkar allt mekaniskt pluggläsande1).
Redan Elias Fries har uti uppsatsen: Äro naturvetenskaperna något
bildningsmedel?4) påvisat den beskrifvande naturalhistoriens
betydelse i detta afseende. Häraf må följande meddelas: »Redan det
enklaste bestämmande af en växt fordrar dubbel uppmärksamhet:
först alt fatta det i diagnostiken väsentliga och sedan dennas
öfverensstämmelse med del gifna föremålet; hela vetenskapens byggnad
är dessutom strängt tillämpad logik»–-»Det är mindre för
naturalhistoriens användande i medicinen än för utbildande af den
egna iakttagelseförmågan, hvarpå denna ädla konsts säkra utöfning
beror, som naturalhistorien alltid varit ansedd som en förskola till
medicinen, utom den kärlek för naturen hon inplantar. I likhet
med allt, som af en inre ädlare naturdrift utvecklas, fordrar
utbildandet af denna kärlek för naturen väl allvarlig ansträngning, men
medför tillika så mycken lefnadsfriskhet, ökad kraft och
andlig helsa, att egentligen endast den tid behöfver därtill användas,
’) Sista punkterna äro omarbetade efter E. Fries.
*) E. Fries, Bot. Utflykter I, sid. 1, 19, 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>