Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
som eljest skulle förspillas på andra nöjen, sinnets nödvändiga
hvilostunder. Hvarje lifligare yngling skall alllid, riktigt hänledd
i naturalhistorien finna den ädlaste vederkvickelse efter strängare
studier». Mången torde här kanske vilja säga: Delta är ju snillrikt
uttryckt af Elias Fries, men gäller väl knappast för vår lid, som
har en annan syn på naturen. Härpå kan svaras, all bland
mycket, som i en vetenskap föråldras, finnes annat, som kvarstår som
sanning och som sålunda uppfattas af hvarje generation, som arbetar
i vetenskapens tjänst. Äfven vår tids erfarenhet bekräftar sålunda
icke blott, att mången framstående naturforskare efler lärarens
anvisning under skoltiden insupit sin första kärlek lill naturen genom
själfstudier öfver växt- och djurformer, utan äfven atl mången, som
ej kommit i tillfälle till forskningar i vetenskapens tjänst, dock
genom sina första naturstudier under skoltiden förskaffat sig en källa
till glädje och vederkvickelse, som följt honom hela lifvet igenom.
Huru ler sig nu bilden af en skolyngling, som med ifver ägnat
sina somrar åt växternas studium och insamlande? Kanske mer
än i andra ämnen komma här kunskaperna hastigare till mognad,
grundade på ett material, som af skolgossen kan själfständigt
behandlas. Att så är fallet har jag funnit hos många bland de mera
intresserade lärjungar, jag haft vid Karolinska läroverket i Örebro.
Efter en tentamen i historia eller något annat minnesämne händer
det nog, som jag vet af egen erfarenhet, att så småningom efter en
kortare eller längre tid elt och annat och ganska snart betydande
delar af kursen dunsta bort ur minnet. För en växtkännare
däremot återväckas vid hvarje vår nästan av sig själft minnen af gamla
iakttagelser och erfarenheter i naturen. Den bland naturens
blomster bevandrade skolynglingen befinner sig liksom uti ett rike, där
han känner sig hemmastadd framför de flesta. Och med ungdomens
vanliga själföfverskattning tror han sig äga större kunskaper än han
har. Ofta kan han finna växter på nya lokaler, hvilka fynd da
uppfylla honom med glädje, på samma gång som han på detta sätt
kan göra vetenskapen nytta. Som exempel på sistnämnda
omständighet må följande anföras. En yngling vid Örebro läroverk
brukade medelst velociped företaga längre botaniska utfärder. Med
anledning häraf anmodade jag honom att fara till Södra Närke och
sedan ge sig öfver tili Lilla Röknen och söka en mossa
(Hijp-mim eugyrium), som möjligen torde finnas där. Af nämnda mossa
fick han med ett exemplar till jämförelse. Vid återkomsten
omtalade han, att han trodde sig ha funnit nämnda mossa. Trots åtskil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
