Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
de allra llesta cecidierna tillsist erhålla en uppsvälld, äggrund —
rundad form. Denna cecidiebildning får sill definitiva utseende å vtan
hufvudsakligen genom de deformerade ståndarne, som dock växla
till storlek och form. Minst framträda de a cecidierna från Sigtuna,
hos hvilka de å andra sidan tyckas vara mest konstanta i fråga
om sin utbildning. A Sundbyberg-exemplaren är variationen hos
de nämnda ståndarne stor (särskildt år 1912), utan all dessa dock
varit underkastade en sä långt gående transformation, som fallet
synes ha varit med dem Molliard beskrifvit. Måhända äro de
svenska och franska cecidiebildningarné framkallade af olika
Dory-tomus-arter (Molliard har ju ej kunnat ånge sin art), i hvilket fall
olikheterna kanske kunna vara lätt förklarliga.
Huruvida de franska exemplaren af Salix caprea L. företett
cecidier äfven i vegetativa knoppar, framgår ej af Molliards uppsats,
men troligen har icke så varit fallet. M. företog sill besök å
växt-platsen i april, och då voro de vegetativa knopparne säkerligen ännu
ej utvecklade (hvilket bestyrkes af den bifogade figuren). Beträffande
de svenska exemplaren undgick det mig fullkomligt vid mina båda
första besök a Sigtuna-lokalen, att en del från föregående år
kvarsittande cecidier icke härstammade från hängen, och del var först
när jag fann de »genomvuxna» cecidierna, som min
uppmärksamhet fästes på, att äfven vegetativa knoppar blifvit utsatta för
ceci-diebildningar. Dessa senare cecidier synas vara lika ovanliga som
de förra och ingenstädes har jag lyckats finna någon beskrifning,
som passar in på dem. Då jag såsom ofvan nämnts i dem ej
påträffat några andra insekter än vecklarelarver, hvilka icke ha
kunnat ge upphof lill cecidiebildningarne ifråga, är det mig ej möjligt
att bestämdt förklara, huru de uppkommit. Likväl förefaller det
åtminstone naturligast att härvid räkna med Dory/o/nas-skalbaggen
som den sannolika orsaken. Särskildt på den vid Sigtuna
observerade sälgen måste synbarligen tillgången på Dorytomus tæniatus
Fabr. hafva varit ganska stor alt döma af den trenne år i rad
konstaterade mängden angripna hängen och det icke obetydliga antalet
samtidigt funna lefvande villar. Såsom förut framhållits funnos de
»genomvuxna» cecidierna endast à denna sälg. Någon emigration
härifrån måtte skalbaggen ej företagit, åtminstone ej i större skala:
på ett afstånd af 10 meter växte en ännu större sälg med lummig
krona, men ej en enda gallbildning stod att upptäcka å denna.
Troligen har insekten varit stationär sedan ganska läng tid; å äldre
grenar kvarsutto åtskilliga gamla lafbevuxna cecidier af påtagligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
