Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
höjdgräns gärna uppträder i mer eller mindre spridda dungar eller
såsom isolerade träd, insprängda i björkskogen på torra och varma
lokaler, hvaraf lätt fås intrycket att man står framför sprängda
reliktförekomster efter en tidigare större och mer sammanhängande
utbredning. Äfven bidrager den i gränszonen allmänna
förekomsten af torrakar, stundom tillsammans med några ännu lefvande
individ, stundom utan dylika i sällskap, till intrycket af en i
tillbakagång stadd art. Så hafva dessa i skandinaviska fjälltrakter
vanliga företeelser blifvit tolkade t. ex. af A. G. Kellgren (6) och
senast af Gavelin i nyss anförda specialstudie.
Angående vårt nuvarande klimat hyser emellertid R. Sernander
den meningen, att det ånyo blifvit »något varmare än under själfva
klimatändringen» (den postglaciala klimatförsämringen).1
På ett ställe säger han rent ut, att »nutidens klimat måste anses
som både varmare och torrare än hvad den subatlantiska perioden
var under sin första tid» (7, sid. 81).
Att konstatera om och i hvad riktning skogsgränserna i våra
dagar äro underkastade förskjutningar till följd af klimatiska
orsaker, anser dock Sernander knappast vara möjligt. Äfven oin man
bortser från förändringar till följd af skogseldar och människans
ingripande, så återstå tillfälliga och lokala inflytanden, som äro
svåra att eliminera och kunna spela en stor roll. Och för öfrigt,
om utvecklingen för närvarande pågår i riktning mot ett samtidigt
både varmare och torrare klimat som Sernander tror, så
kunna dessa båda förändringar med hänsyn till sitt inflytande på
tallgränsens förlopp möjligen motverka hvarandra, emedan tallen,
som vid sin höjdgräns i likhet med många andra låglandsväxter
uppsöker just de allra varmaste och torraste platserna, på dylika
utpostlokaler säkerligen är ganska känslig mot ytterligare
uttorkning och icke torde vara i stånd att uthärda en märkbar
minskning i fuktighet och nederbörd. För en viss stegring af
temperaturen och minskning af fuktigheten resp. ökning af vindstyrkan
skulle dessa båda faktorer kunna tänkas uppväga hvarandras
in-flytande på skogsgränsen i fjällen. Ökas torkan därutöfver, borde
en allmännare uttorkning af skogsgränsens mest exponerade träd,
sådan man som nämnts ofta är i tillfälle att hos oss iakttaga,
kunna inträda trots en samtidig »klimatförbättring» (värmestegring).2)
*) Enligt enskildt meddelande till förf.
2) Ihågkommas bör ock, att helt lokala temperaturnedsättningar
(»klimatförsämring») kunna bli följden af fjällvindarnas tilltagande i styrka.
Svensk Botanisk Tidskrift 1912. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
