Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
vårt land, sedermera och särskildt under de senaste 15 ären uppträdt
på ett stort antal växtplatser i sydligaste Sverige, särskildt i Skåne och
Halland samt äfven på Öland och Gotland och dessutom på spridda
ställen i nästan alla provinser upp titi Jämtland och Västerbotten samt
att fyndorterna för densamma nästan uteslutande utgjorts af
klöfver-vallar, blott i ett fåtal fall af ruderatplatser och andra ställen.
Sedan jag nu i korthet redogjort för de nakna fakta, som
sammanhänga med uppträdandet af Silene dichotoma i vårt land, torde
det kunna vara af intresse att påpeka orsakerna till dess
uppträdande såväl i allmänhet som i större mängd i vissa trakter.
Orsaken till att Silene dichotoma så allmänt uppträdt i
klöfver-vallar har sin grund däri, att importeradt utsädesfrö kommit till
användning och att detta såsom inblandning innehållit frön af arten
i fråga. Frön af Silene dichotoma hafva nämligen varit en
karakteristisk inblandning i östeuropeiskt, särskildt ryskt1) och äfven
östtyskt (schlesiskt) rödklöfverfrö (jfr Burchard, I, p. 25). Att denna
art under senare år uppträdt allmännare torde säkerligen bero
därpå, att den i senare tid blifvit allmänt spridd i de länder,
hvarifrån vi importera rödklöfverfrö, äfvensom i viss mån därpå att
vår import af vallväxtfrö tilltagit; ryskt rödklöfverfrö har också i
senare tid kommit mera till användning (varit allmännare i
marknaden) än tillförene.
Som förut framhållits, har Silene dichotoma i vårt land
allmännast uppträdt i Skåne, Halland och äfven på Öland och Gotland.
Anledningen härtill är att söka i den omständigheten, att
produktionen af utsädesfrö till vallarna i dessa trakter är betydligt lägre
än t. ex. i mellersta Sverige. Under åren 1890—1909 producerades
i Skåne, Halland, Bleking, Kalmar län och på Gotland i
genomsnitt blott c:a 25 % af hela utsädesbehofvet af vallväxtfrö, under
det att denna produktion i öfriga delar af Götaland och hela
Svealand i genomsnitt under samma tid var 90 % af utsädesbehofvet.
Under åren 1900—1909 hafva dessa siffror varit respektive c:a 20
och 85 %. Det är således själfklart, att Silene dichotoma skall
hafva allmännast uppträdt i de delar af landet, där produktionen
af vallutsäde är lägst, och hvarest således största delen af det
importerade rödklöfverfröet kommit och kommer till användning.
Oaktadt Silene dichotoma uppträdt på en mängd platser i vårt
land, torde emellertid spridningen inom landet åtminstone hittills
*) Stebler & Schröter, I, p. 107, säga: »In russischen (Kotklee-)
Saaten–findet sich oft in Masse der Same des gabeligen Leimkrautes, Silene dichotoma Ehrh.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
