Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
hafva varit rätt obetydlig. I allmänhet torde växten till de flesta
iakttagna lokalerna hafva med vallväxtfrö, företrädesvis
rödklöfver-frö, blifvit direkt införd från utlandet, endast på sista tid torde
någon spridning hafva förekommit.
För att närmare klargöra nyssnämnda förhållanden är det
nödvändigt, att jag i korthet redogör för klöfverodlingen i vårt land.
Öfver större delen af vårt land odlas sedan lång tid tillbaka så
kallad svensk rödklöfver, på grund af sin sena utveckling äfven
kallad senklöfver eller sen rödklöfver (Trifolium pratense L. subsp.
serotinum); genom sin härdighet och varaktighet är denna sena
rödklöfver den för oss lämpligaste. I sydligaste Sverige går dock
äfven tidig, s. k. schlesisk rödklöfver (Trifolium pratense L. subsp.
praecox) rätt bra till; denna sistnämnda är 2 à 3 veckor tidigare,
samt mindre härdig och varaktig än den s. k. senklöfvern; den
tidiga rödklöfvern kallas i vårt land i allmänhet schlesisk,
därför att utförda försök hafva visat, att af olika härstamningar af
tidig rödklöfver lämnar dylik från Schlesien och närliggande trakter
bästa resultatet i de trakter af vårt land, där tidig rödklöfver öfver
hufvud taget kan användas. I Sverige produceras nästan endast
frö af sen rödklöfver, uuder det att erforderligt utsädesfrö af tidig
rödklöfver importeras. I de allra flesta fall är det också just i
odlingar af tidig rödklöfver, som Silene dicholoma iakttagits; dylika
odlingar förekomma mest i sydliga Sverige, men äfven här och
hvar för öfrigt, mången gång beroende på att det utländska
röd-klöfverfröet falskeligen försålts såsom svenskt frö. Att Silene ej i
någon större utsträckning blifvit spridd från dessa vallar med tidig
rödklöfver, beror nog till största delen på att dessa vallar afslagits
till hö, innan Silene satt moget frö; endast i de mera sällsynta fall,
då af tidig rödklöfver tagits fröskörd, kan spridning hafva ägt rum.
I Skåne, där både sen och tidig rödklöfver odlas, synes dock
spridning ibland hafva förekommit, ity att i fält af sen rödklöfver
enstaka exemplar påträffats; så t. ex. har jag iakttagit denna art i
fröodlingar af typisk sen rödklöfver (jfr Witte, V) i St. Harrie s:n
(1912), Dagstorps s:n på tvenne gårdar (1912), Strö s:n (1911),
Span-narps s:n på flera gårdar (1911 och 1912). I dessa fall kan man
ej lala om, att Silene dichotoma blifvit direkt införd, då utsädet af
rödklöfvern produceras inom landet. Säkerligen har arten från
fält af tidig rödklöfver på ett eller annat sätt spridt sig till dylika
med sen. I ett fall fanns i rödklöfverutsädet ej frö af Silene, men
ändock uppträdde densamma i klöfvervallen. I och med att Siléne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
