Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
i det att denna genom en hydrolyseringsprocess omsättes i socker.
En potatisknöl, som legat ett par veckor vid en temperatur omkring
0° eller löga däröfver, blir så rik på socker, att han smakar söl.
Höjes temperaturen, kondenseras sockret till stärkelse, hvarjämte en
del syrsattes till kolsyra och vatten genom andningen, sä alt
potatisen efter någon tid åter har normal smak. En brysselkål blir
som bekant äfven mera välsmakande till följd af ökad sockerhalt,
sedan den någon tid stått utsatt för mycket låg temperatur, särskildt
om denna varit så låg, att den frusit. Om sålunda en växt
påverkats någon tid af mycket làg temperatur, som hotar att skada
honom genom frost, så sänkes hans fryspunkt, och han blir äfven
på så sätt frosthärdigare.
Det återstår att omnämna ännu ett skydd, som växterna hafva
mot frost. Detta utgöres af deras hudväfnad, som hos
öfvervint-rande växtdelar alltid är synnerligen kraftigt utbildad. En sådan
är trädens och buskarnes ytterbark. Dennas förnämsta uppgift är
visserligen att skydda mot uttorkning, men den utjämnar äfven i
någon mån hastiga temperaturväxlingar, när den bestar af tjocka
lager luftförande celler och sålunda är en dålig värmeledare.
Därjämte möjliggör den i hög grad växtdelens underkylning, så att
frysning inträder först vid en temperatur, som kan ligga Here grader
under växtdelens fryspunkt. Om denna hos ett äpple ligger vid — 2°,
kan det godt utsättas för en temperatur af — 4°, utan alt
isbildning uppstår i det inre, och det kan då äfven utan fara plötsligt
utsättas för högre temperatur. Mogna vindrufvor, hvilkas fryspunkt
ligger vid — 3°, börja frysa i sitt inre, först när temperaturen gått
ned under — 7 à 8° (enligt H. Müller-Thurgau). Men ett villkor
för att en växtdel skall kunna underkylas är, att den icke har ett
öppet (färskt) sår. Altages skalet på något ställe hos ett äpple, så
börjar frysning vid sårytan, så snart temperaturen nedgått under
dess fryspunkt. Den värme, som frigöres, då vattnet antar fast
form, hindrar underkylningen. Och denna blir desto mera
förhindrad, ju större såret är. På samma sätt är det med hvilken
växtdel som helst, att han börjar frva förr, om han är sårad eller
afskuren. Men när temperaturen i det underkylda äpplet sjunkit
så mycket, att frysning börjat, sa stiger temperaturen inom
detsamma till dess fryspunkt och stannar vid denna, till dess att
frysningen utbredt sig i hela äppet. Därefter sjunker den sä
småningom till omgifningens temperatur. Detta förlopp kan lätt afläsas på
en i äpplet instucken känslig termometer. Temperaturens stigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
