Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
från underkylningsgraden lill fryspunkten beror, som nämndt, på
det värme, som frigöres, då vatten öfvergår till is. Denna
värmeutveckling är äfven ägnad att i hög grad hejda frysningen, så att
den förlöper långsammare.
Villkoren för att buskar och träd skola äga högsta möjliga grad
af frosthärdighet, äro alltså följande: Protoplasman skall i god tid
på hösten hafva afslutat sin lifsverksamhet och antagit sådan
beskaffenhet, atl den är härdig mot omlagring af sina smådelar.
Cellerna skola vara rika på upplagsnäring, såväl vattenlöslig som olöslig.
Därjämte böra skotten vara försedda med ett kraftigt barklager,
ett villkor, som i jämförelse med de två föregående är af
underordnad betydelse. De fysiologiska betingelserna för god
vinterhärdighet hos ett fruktträd äro, såsom vi skola finna, desamma
som för riklig blomning. Växtplatsen skall vara solig och varm,
så att rikligt af kolhydrat kan beredas. Emedan
kolsyreassimilationen gynnas af hög relativ fuktighet hos luften, i det att
klyföpp-ningarne då stå säkrare öppna, så ligger däri en af anledningarne
till, att träd och buskar stå sig bättre mot stark frost i ett
kust-klimat. (Härtill bidrager naturligtvis äfven, att
temperaturväxlingarne icke försiggå så hastigt i kusttrakterna som i det inre af
landet). Jorden får ej vara vattensjuk, så att rötterna hindras från
att upptaga tillräckligt af näring och därmed äfven af vatten tili
ersättning af det, som bortgår från bladen genom transpirationen,
ty häraf hämmas kolsyreassimilationen. Om jorden redan under
högsommaren är torr i det öfre jordlagret, så att nitrifikationen
af-stannar och tillgången på kväfve därigenom minskas, får växten
mera öfverskott af kolhydrat. Skotten tvingas äfven till följd af
mindre tillgång på ägghvita att afsluta sin tillväxt tidigare på
sommaren och kunna därföre mogna vid en tid, då belysning (längre
dagar) och temperatur äro mera gynnsamma för
kolsyreassimilationen, hvarigenom cellerna blifva rikare på upplagradt material. Ty
den egentliga upplagringen i cellerna vidtager först, när skotten äro
fullvuxna och det i bladen beredda byggnadsmaterialet på grund
däraf ej längre behöfver användas för utbildning af nya celler. En
solrik och varm sommar, som tillika är torr, är sålunda ägnad att
göra träd och buskar vinterhärdiga.
De olika näringsämnena i jorden hafva ett stort inflytande på
trädens och buskarnes utbildning med hänsyn till härdighet mot
frost. Riklig tillgång på kväfve föranleder, att skotten blifva
frod-vuxna och sent mogna på sommaren. Deras celler blifva jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
