- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
571

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

571

öfvar, men dels också därpå, att de unga cellerna sakna saftrum
och i stället äro fyllda af protoplasma, hvarigenom en minskning
af vattnet inom denna i följd af frysningen medför en hastigare
ökning i koncentrationen af de lösta ämnen, som det innehåller.

De frosthärdigaste delarne hos ett skott äro merändels knopparne.
Det är nämligen ingenting ovanligt att få se dessa svälla något litet
på våren, ehuru skottets kambium är förstört af frosten. Denna
svallning kan stundom vara högst betydlig, såsom jag hade tillfälle
att iakttaga här på Alnarp våren 1912 hos en Pæonia arborea, hvars
skott visade sig vara förstörda ända ned till marken, under det
att knopparne voro fullt friska och gjorde en betydande ansats
till utveckling, innan de omsider förtorkade.

Denna stora frosthärdighet hos knopparne beror utan tvifvel till
god del på protoplasmans härdighet mot omlagring af sina
smådelar. Men därtill kommer, att knoppens unga cellväfnader bestå af
plasmafyllda celler. De innehålla alltså till en betydande del
olösliga beståndsdelar, hvarigenom en minskning af vattnet inom dem
medför en hastigare ökning i koncentrationen af de däri lösta
ämnena. Huru denna koncentration vid en volymförminskning af
cellen ökar desto hastigare, ju mera olösta beståndsdelar, som finnas
inom densamma, kan lätt iakttagas hos en kulformig alg, l. ex.
Xanthoria-algen. Inom dess protoplasma saknas saftrum
fullständigt. Redan algens plasmatiska innehåll reducerar alltså
vattenmängden inom honom rätt betydligt. Ännu mera blir detta
förhållandet, när stärkelse upplagras inom kloroplasten och olja
omkring densamma. Om stärkelsen på morgonen är förbrukad, kan
plasmolys stundom framkallas med l,i mol KN03 på litern (= 42
atm.), men vanligen inträder denna först vid användning af 1,5 mol
(= 56 atm.) eller något därutöfver. Huru stort det osmotiska
trycket är inom algen, då han ligger i vatten, kan omöjligen fastställas,
men när han vid påverkan af elt yttre osmotiskt trvck minskar i
volym, hvarvid den rätt betydligt utspända algmembranen följer
efter, ökar koncentrationen af de lösta ämnena inom vattnet, som
genomtränger protoplasman, ända därhän, att den, när membranen
ej längre är utspänd, har erhållit det höga osmotiska tryck, som
är rådande i den omgifvande lösningen. När därefter under dagens
lopp den stora kloroplasten fylles med stärkelse, och sålunda en
ännu mindre del af algens innehåll utgöres af vatten och däri lösta
ämnen, ökar koncentrationen vid en lika volymförminskning som
på morgonen så betydligt, alt plasmolys inträder först vid använd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free