Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Q. rufescens Pers.
Persoon, Synopsis melhodica fungorum p. 134. 1801. — Fries,
Systema mycologicum, III, p. 18. 1829. — Lloyd, The Geastræ, p.
22, 23, fig. 38—41, p. 41—42. 1902. — Hollös, Die Gasteroinyceten
Ungarns, p. 74, lab. XI, lig. 7—8, tab. XXIX, lig. 10. 1904.
Ung fruktkropp klotrund, ej utlöpande i en spets. Exoperidium
rödbrunt, deladt till midten i vanligen (5—7 flikar, sällan i Here
eller färre, hvalflikl omkrängdt, uppbärande del oskaftade eller till
följd af del köttiga lagrets skrumpnande eller aflägsnande obetydligt
skaftade endoperidiet. Detta klotrundt—bredt äggformigt, glatt, blekt
eller ljusbrunt. Peristomfält mer eller mindre skarpt afsatt, något
upphöjdt, bildadt af sammanhäftande trådar. Capillitium
brunaktigt, 6—12 fi i diam. Sporer bruna, klotrunda, knottriga, 4—5 /x
1 diam.
Medelstor—invcket stor art; endoperidium l.s—3 cm. i diam.,
exoperidium 3.5—8 cm. — Del köttiga lagret är i torrt tillstånd c:a
2 mm. tjockt, mörkt rödbrunt, sprödt, mer eller mindre
genomdraget af djupa sprickor och sönderklvftadt, slutligen successivt
lossnande från del hvita, pergamentartade fibrösa skiktet och affallande
i små oregelbundna småbitar. Mycket gamla och väderbitna
exemplar sakna därför fullständigt det köttiga lagret; de äro i sä fall
svåra att makroskopiskt fullt säkert skilja från illa medfaren G.
fimbriatus Fr., men sporernas utseende lämnar äfven i dessa fall
säker ledning. — Från G. limbatus Fr. skiljer sig G. rufescens Pers.
så godt som uteslutande genom sin färg; den nästan totala
saknaden af skaft är äfven en viktig karaktär.
Ehuru hittills föga observerad, torde utbredningen i södra och
mellersta Sverige vara stor. Exemplar hafva granskats från
Gottland, Thorsburgen (L. Romell), Östergötland, Omberg 1853 (J. E.
Zetterstedt), Västergötland, Kinnekulle 1850 (J. E. Zetterstedt)
samt Uppland, Upsala flerstädes i barrskogar (Th. C. E. Fries
m. fi.). — Uppgifves i Summa vegetabilium Scandinaviæ äfven för
Skåne.
Q. limbatus Fr.
Fries, Systema mycologicum, III, p. 15. 1829. — Lloyd, The
Geastræ, p. 23—25, fig. 42—46, p. 41. 1902. - Hollös, Die
Gasteroinyceten Ungarns, p. 75, tab. IX, fig. 25. 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
