Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
1891 (leg. A. A. Lindström in herb. J. Vleugel), Äs (A. von Post),
Östergötland, Vist s:n i gammal barrblandskog 1905 (Gunnar Fries)
samt Skåne, Liarum(?) (W. Bulow). — Uppgifves i Summa
vegeta-bilium Scandinaviæ såsom iakttagen vid Upsala.
G. triplex Jungh.
Junghuhn, Nova gen. et sp. plant, lloræ Javanicæ. Tijdschr. voor
Nat. Gesch. I). VII, St. III, p. 887. 1840. — Lloyd, The Geastræ,
p. 25—27, fig. 47—49. 1902. — Hollös, Die Gasteromyceten Ungarns,
p. 73, tab. XI, lig. 1—6, tab. XXIX, lig. 17. 1904.
Ung fruktkropp klotformig, men i toppen utdragen till en
tydlig spets. I moget tillstånd är exoperidiet mer eller mindre
djupt deladt i 4—7 spetsiga (likar, som hafva benägenhet att rulla
in sig bakåt. Det köttiga skiktet är kraftigt utveckladt och lossnar
redan tidigt från det fibrösa skiktet bildande af sina inre delar en
skål, i hvilken det oskaftade endoperidiet med basen sitter
nedsänkt. Endoperidium gråaktigt, slätt med ej skarpt afsatt munfält
eller peristom men med en trubbig munpapill. Capillitietrådar
ljusbruna, 6—7 fi i genomskärning. Sporer klotrunda, vårtiga,
ljusbruna, 4.5—5.5 fi i diameter.
G. triplex Jungh. är en af de största arterna inom släktet;
endoperidiet varierar mellan 1.5—3.5 cm. i diam., exoperidiet (utbredt)
mellan 6—12 cm. Omedelbart före exoperidiets söndersprängande
belöper sig den unga fruktkroppen i genomskärning till c:a 3 cm.
Ifrågavarande art har varit rätt omstridd. Den sammanblandas
lätt med G. fimbriatus Fr. (jfr. De Toni i Saccardos Sylloge p. 75),
från hvilken den dock skiljer sig genom sin storlek, sin af det
köttiga lagret bildade skål, sin egendomliga form i outslaget tillstånd
samt genom sina jämförelsevis stora och knottriga sporer.
Står i sistnämnda hänseende närmast G. rufescens Pers. och G.
lim-batus Fr., från hvilka den dock genom öfriga karaktärer väl skiljer sig.
G. triplex Jungh. synes till sin utbredning inom Sverige vara
utprägladt sydlig. Från följande lokaler hafva exemplar kommit mig
tillhanda: Gottland, Lummelunda (K. Hedbom 1889) samt Eskelhems
s:n i barrblandskog (A. Hannerz 1911); Skåne, Klågerup (W. Bulow).
Alla från Sverige iakttagna exemplar hafva varit mer eller mindre
gamla och af väder och vind angripna; ett enda, i Skåne
insam-ladt, var dock mycket ungt och ej fullständigt utslaget. På detta
var exoperidiets näbblika förlängning i spetsen tydligt framträdande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
