- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 6. 1912 /
591

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(591

sedan rent af frapperas af den trohet, hvarmed det hålles
samman-i alla nya hithörande individ, man möter.1)

Det bör tilläggas, att den konstans jag funnit hos formerna i
naturen, bekräftats i nya generationer vid odling. Sedan mer
än tio år tillbaka har jag hållit på med kulturer af rosor, först i
framlidne häradshöfding C. O. Schlyters trädgård å Högsgård i
Hög och sedan i de trädgårdar, jag själf innehaft i Ilsbo och
Hassela, allt i Helsingland. Jag har härunder haft tillfälle all granska
mellan 300 och 400 fröplantor, som hunnit så långt att de kunnat
bestämmas. Det utsådda fröet har dels varit kontrolleradt reni från
främmande inblandning, då det alstrades, dels okontrolleradt; och
det har tillhört ett flertal former. Det skulle föra mig för långt
från ämnet att här ingå på en detaljerad redogörelse för dessa
kulturer. Resultatet af dem har varit, att då fröet tagits från individ,,
som ej blifvit flyttade, har jag i båda fallen nästan utan undantag
fått samma form igen. Likadant har förhållandet varit med de
kulturer, som verkställts af Dingler (10) och Almquist (4).

Då jag emellertid äfven haft det syftet med mina kulturförsök att,
om möjligt, få fram mutationer, beslöt jag pröfva den af De Vries
i samband med Wagners migrationsteori framkastade tanken, att
frö från llyttade individ i detta hänseende skulle vara särdeles
gynnsamma. Som likväl en Äosa-kultur har ett jämförelsevis långvarigt
förlopp — när nötterna utsås på hösten det ena året, gro fröna
icke förrän andra eller tredje våren därefter, och sedan behöfves i
lyckligaste fall 3 à 4 år, innan plantorna komma till blomning och
fruktsättning — kunde det icke bli tal om att afvakta 3:e till 5:e
generationen, efter flyttningen, d. v. s. de generationer, hvilka
vanligen först visa en större föränderlighet, utan såg jag mig
hänvisad till ett och samma flyttade individ, som under några
’) Almquist (2—4) har visserligen nyligen i en serie afhandlingar öfver
formutredningen hos hvad han nu kallar R. Afzeliana, förut R. solslitialis, offrat mycket åt
den gamla trossatsen om öfvergångsformer hos rosorna; men beror detta på: dels
att han missuppfattat en del af mig urskilda typer och bortblandat andra sådana,.
dels att han måste komma till en artificiell uppdelning af formerna på grund
däraf, att han antar en fullständig parallelism mellan formerna hos de stora för
greningarna af hufvudarterna. Att utvecklingen hos dessa skall gå i likartad
riktning, säger sig själft, men det är hvarken rimligt eller naturenligt att fordra, att
den därför skall vara fullt analog. Denna olyckliga parallelism liar hittills gjort
-Rosa-studiet ofruktbart och misstänkt. För öfrigt synes det mig oriktigt att
publicera en preliminär utredning, då klarhet ännu icke vunnits i flera hufvudfrågor,
hvarför man sedan, såsom också skett, oupphörligt nödgas göra rättelser. Det blir
i så fall svårare att komma till rätta med litteraturen än med naturen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:00:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/6/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free