Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
pliiloma lanuginosum (strödd) och Hæmatomma coccineum (ströddj.
Trots att det regnat intensivt de båda föregående dagarne, nattens
dagg varit betydlig, Cladoniæ stodo mjuka och mättade med
fuktighet, och vatten med lätthet lät sig frampressas ur mosstäcket
mellan fingrarne, voro Hæmatomma- och Amphiloma-bålarne
alldeles torra, och från desamma röko vid beröring som ett fint moln
soredier. Samma var förhållandet med Liehen imperfectus (1929/« 12).
-Ju högre upp på blocken eller bergknallarne öfverlulorna äro belägna
och ju mer de sålunda genom den stigande vindstyrkan bli utsatta
för att vätas af regn eller att isbark-beläggas (jmfr nedan), dess
högre vinklar mot lodlinjen tyckes det behöfvas, för att
Sorclida-och Orosthea-formationerna skola kunna hålla stången mot de
lodräta väggarnes Fuliginosa-iormaViori.
ürottytorna förbli så godt som oberörda af regnen, och
regnstänk afiedes hastigt af de äfven här vanliga leprösa lafvarne.
Fotytan hålles genom nedsipprande vatten och kontakten med
markens mosstäcke ganska jämnt fuktig, skyddad som den är för
afdunstning.
Snöns fördelning (jmfr fig. 1) och afsmältningssätt erbjuder
mycket af intresse; och jag torde, liksom för andra drag af
klippsamhällenas ekologi, hvilka här skizzeras, en gång återkomma
utförligare härpå.
Zenitytorna täckas vid snöfall i lugnt väder af en snökalott,
ur hvilken ofta de af koprofila formationer klädda spetsigaste
topparne sticka upp. Vid snöstorm utan snöbarkbildning (jmfr
Hamberg 1902, p. 377) får stötsidan en tunnare snöbeklädnad än
lä-sidan. Snökalotten griper ej sällan öfver de angränsande lodräta
väggarne och öfverlutorna som en gesimsdrifva. — Vid
afsmält-ni ngen spelar undersmältningen (Kihlman, p. 47) en mycket stor
roll. Genom det sällan mäktiga snötäcket insläppas betydliga
Ijus-och värmekvantiteter till laftäcket, som friskt vegeterar i droppet
från eller i kontakt med det ofvanliggande snöhvalfvet.
Sippervatt-net förhåller sig till de lodräta väggarna, öfverlutorna och
grott-taken som sippervattnet efter regn, blott att tack vare
ge-simsdrifvorna lafvarne på de af dessa täckta partierna af lodräta
väggar och öfverlutor också blötas. Man skulle tro att för de
närmare marken varande partierna af dessa yttvper markdrifvornas
smältvatten skulle vara af betydelse. Denna är emellertid ganska
liten. Rundt blocken uppstår nämligen en mer eller mindre
sammanhängande vindkanal (jmfr figuren), som skiljer blocket från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
