Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
834
SAPROFILA (KONIOFILA) LAFVAR.
De saprofila lafvarnes uppträdande i naturen är i hög grad
växlande. Tillförseln af humusbildningars öfverflödande
kväfveföre-ningar förmedlas, hvad de i det följande behandlade lafvarne
beträffar, emellertid i stoftform och med i stort sedt hufvudsakligen
dessa tre faktorer som agentia: 1) Nedsipprande vatten. 2)
Stoft-imprägnation med vinden. 3) Stoftimprägnation vid stränder. Och
efter dessa faktorer uppdelar jag den följande framställningen.
Sippervattenytor och bergssegor.
I inledningen har jag efter mina framställningar i Upplands
växtvärld och min Slipa-uppsats antydt de olikheter, som utmärka
fanerogam- och mossvegetationen på de klippsamhällen och ur dem
utvecklade gräs- och örtbackar, hvilka äro utsatta för Imprägnation
af koprogent stoft eller koprogena lösningar. För dessa samhällens
närmare sammansättning hänvisas till dessa uppsatser och några i
det följande lämnade ståndortsanteckningar.
I dessa nitro-, närmare bestämdt saprofytiska samhällen ingå
också lafvar. Om man ser på den stora olikheten mellan denna
lafvegetation och den, som utvecklas på likartade, icke koprogent
påverkade ståndorter, bringas man ovilkorligen att tänka på
möjligheten af att en del af de ifrågavarande lafvarne själfva äro mer
eller mindre nitrofila. Särskildt förtjänar släktet Peltigera att
studeras ur denna synpunkt. Utom P. r. ufescens från de nu nämnda
samhällena gör t. ex. P. spuria (Ach.) DC. intryck af att vara bunden
vid substrat med lätt tillgängligt kväfve eller rikt på salter. Den
tycks t. ex. älska gödslad eller bränd mark. Jämför t. ex.
Sand-stedes lokaluppgift p. 150 på det nordvästtyska låglandet: »Gern
auf gebranntem, abgebautem Buchvveizenmoor, auf Brandstellen im
Walde». — Öfverhufvudtaget torde kommande undersökningar göra
de koniolila lafvar, som i denna uppsats behandlas, endast till en
med de saprofytiska lafvar, som lefva på sina döda kommensaler,
eller på humus, eller på afdöende fanerogamdelar o. s. v.
sidoord-nad grupp. Jmfr föröfrigt Bitter 1899 och Malme 1901.
Härmed vare hur som helst, sippervattnet från dessa samhällen
framkallar på nedanför liggande klippytor uppträdandet af vissa
lafsamhällen, som genom öfverensstämmelsen i
karaktärskonstituen-ter med de ornitokoprofila samhällena röjer sin nitrofila, i detta
fall saprofila karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
