Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
De ganska olikartade och varierande former, under hvilka de
saprofila lafsamhällena äro utbildade på klippornas och blockens
sippervattenytor samt segor, vattnade af med kväfveföreningar
förorenadt vatten, kunna tvda på, alt dessa samhällen till sin
utbildning äro beroende af llere och invecklade ekologiska faktorer.
Till en början ha vi alt räkna med mängden af och
periodiciteten i själfva de vattenkvantiteter, som tillföras de ifrågavarande
yt-typerna. Vidare med beskaffenheten och koncentrationen
afsipper-vattnets kväfveföreningar. Olikheterna i ljusexpositionen tyckas
i och för sig vara af betydelse, hvarjämte de framkalla olikheter i
afdunstningen och därmed i vatlenekonomien. Vidare medför
kustklimatet inryckandet af särskilda arter.
Redan i kapitlet om de petrofila lafsamhällenas allmänna
utveckling ha efter mängden af och periodiciteten i sippervattnet utskilts
sippervattenytor och bergsegor. De förra äro mesofytiska
samhällen, de senare lefva ett amfibiskt lif.
Källan till de lösningar, som framkalla saprofil lafvegetation,
antar jag just vara humusbildningar. Som bekant är
koncentrationen af de lösliga kväfveföreningar, sotn meteorvattnet utlakar ur
normal humus, äfven med stor absolut kväfvehalt mycket ringa.
I jämförelse med den direkta nederbördens homeopatiska halt på
kväfveföreningar äro de dock ej utan betydelse, hvartill kommer
infiltration af medfördt humusstoft. Emellertid bli de
ammonium-och nitratföreningar, som utlösas med här ifrågavarande
aflagringar, än större genom sekundärt inflytande. De här åsyftade
gräs- och örtbackarna få nämligen, som framhållits, genom
kopro-gent stoft och äfven genom urin och exkrement från människor och
djur ett extra tillskott af lösliga kväfveföreningar, och genom deras
inflytande oxideras äfven en del af själfva myllans annars
svårtillgängliga kväfvekapital. Detta sippervatten, som naturligtvis för
olika lokaler visar olika koncentration, är dock icke sammansatt
som det från fågelexkrementen. Det lemnar direkt
ammonium-föreningar och nitrat.1) Urinsyra är mycket sparsam, enär den
saknas i växtätande djurs urin. Klorider och fosfat finnas i denna
i betydligt mindre utsträckning än i fågelexkrementen.
En högre fuktighetsgrad gynnar exempelvis Phgscia obscura på
Ph. cæsias bekostnad.
’) Från kulturjord kan rägn utlaka betydliga salpetersyrekvantiteter. Boussingault
(Miiller X- Weis p. 292) liar t. ex. visat, att trädgårdsjord, som efter långvarig
torka höll salpetersyra, motsvarande 7G9 kg. natriumnitrat per hektar, sedan det
rägnat 20 dagar, endast höll 32 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
