- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 7. 1913 /
10

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

marckiana är det tydligt, att arten ej längre kan uppfattas som
enhetlig, som en elementarart, utan en tolkning af mutanterna som
extrema nykombinationer af redan hos stamarten förefintliga, på
olika individer utdistribuerade egenskaper, får större sannolikhet
för sig. I själfva verket visar det sig, att åtskilliga af de skäl, som
de Vries anför som stöd därför, att mutanterna skulle vara af
annan natur än varieteterna hos en art, ej vid närmare granskning
kunna sägas vara bevisande.

En skillnad mellan mutanter och varieteter skulle ligga däri, att
de förra representera förändringar i alla växtens organ, under det
att varieteterna skulle skilja sig från stamarten endast med afseende
på ett visst organ. Såväl mutant som varietet anser de Vries
dock skilda från stamarten i endast en egenskap, hvilken emellertid
hos mutanterna skulle hafva en korrelativ verkan i hela växten,
hvarför Plate träffande karaktäriserat dem som
habitusföränd-ringar. Emellertid har det i mina försök visat sig, att
rödnervig-hetsfaktorn inom O. Lamarckiana har en dylik korrelativ verkan.
Finnes den tillstädes, blir växten ej blott rödnervig, utan dess
frukter bli längre och fruktspiran glesare, dess bladskifvor slätare,
bladgrönskan mindre intensiv och bladen större än hos en
hvit-nervig individ. De röd- och hvitnerviga individerna bilda således
redan inom stamarten habituellt tämligen skilda typer, förorsakade
af endast en egenskapsdifferens, och habitusändringen hos
mutanterna är således ej något för dessa karaktäristiskt.

Den viktigaste karaktären för en mutant skulle emellertid vara,
att den är diskontinuerligt skild från stamarten. Visserligen äro
de af de Vries beskrifna mutanterna som »typer» diskontinuerligt
skilda från O. Lamarckiana, men ser man på de enskilda
egenskaperna, visar det sig snart, att dessa äro rent kvantitativa
förändringar af stamarteus karaktärer. Just de kvantitativa
egenskaper, för hvilka jag påvisat differenser, bilda hos vissa mutanter
karaktäristiska kännetecken. Med afseende på bladgrönskan
utmärkes O. albida af hvitgröna, O. rubrinervis af grågröna, O.
scin-lillans af mörkgröna och O. gigas af blågröna blad; med afseende
på höjden bilda O. lata och O. leptocarpa extrema varianter;
beträffande polymeri i märkeskransen bildar O. tata en variant åt
plussidan: med hänsyn till kronformen utgöra O. gigas och O. albida
varianter med tendens till skållik krona. Äfven med afseende på
andra egenskaper väsa sig mutanterna vid studium af hvarje
egenskap för sig vara rena pius- eller minusvarianter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:01:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/7/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free