Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
afseende öfverträffa björken. Bokens kraftiga bladaffall förskjuter
möjligen produktionssiffran till dess förmån. Använder man de bajerska
siffrorna, skulle dock bokens totalproduktion vid 120 år öfverträffa granens
med endast 8,68 ton, sålunda en ren obetydlighet, och en så ringa
procentuell skillnad att den med hänsyn till siffrornas osäkerhet (bladaffallet är
sannolikt för högt beräknadt för lägre åldrar) för öfrigt ej kan tillmätas
någon betydelse. Äfven om man kan göra en del anmärkningar mot dessa
siffror (t. ex. att den spec. vikten är olika för stamved och grenved,
frukternas mängd och vikt), så lämnar dock denna granskning af hvad
man för närvarande verkligen vet om saken, föga stöd åt författarnas
påståenden. Jämförelsen mellan björkens och tallens produktion visar
ock, att sambandet mellan produktion och organisation ej är så enkel,
som författarna synas antaga.
Det norrländska skogsklimatet karaktäriseras såsom kallt och torrt.
Det torde dock kunna sättas i fråga, om författarna härmed träffat det
rätta. Den allmänna utbredningen af utpräglade podsoljordar äfven i
mycket kalkrika trakter, mossars och försumpade skogsmarkers allmänna
förekomst äfven på starkt sluttande mark tata otvifvelaktigt för en ringa
afdunstning, alltså icke för något torrt klimat. En diskussion af denna
fråga skulle emellertid blifva för lång för denna recension, på annat
ställe torde jag snart få tillfälle att återkomma till densamma.
I afseende på den norrländska vegetationens regionsindelning förkasta
författarna på goda grunder de Wahlenbergska pors- och lönnregionerna.
Någon vidare indelning af barrskogsregionen ha de ej företagit, men
framhålla, att en sådan vore behöflig.
Efter denna öfversikt af den norrländska skogsflorans ekologi ingå
de på en skildring af Norrlands topografi och geologi i förhållande till
vegetationen, hvarvid sydbergens förekomst och utbredning samt kalkens
roll för den norrländska floran blifva närmare berörda. Vid redogörelsen
för sydbergens naturförhållanden framhålla de särskildt, att där på grund
af topografiska förhållanden bör råda en högre temperatur än i
omgifvande trakt, och att denna högre temperatur gynnar de sydskandinaviska
arternas uppträdande.
Efter dessa mera förberedande eller inledande kapitel öfvergå författarna
till en skildring af sydbergens flora och vegetation och i anslutning
härtill till den norrländska florans invandringsvägar. Dessa kapitel utgöra
jämte den ståtliga materialsamlingen arbetets i vetenskapligt hänseende
starkaste del. Af deras noggranna och omfattande sammanställningar
framgår, att den sydskandinaviska artgruppen i fjällområdet består icke
af några tillfälligt ditkomna växter, utan att hvarje särskild arts
förekomst sammanhänger mer eller mindre intimt med artens utbredning
i öfrigt. För fjällområdets sydberg har en västlig invandring från Norge
spelat en mycket stor roll. Författarna påpeka äfven, hurusom man
mångenstädes kan påvisa ett direkt samband mellan hufvuddalens passhöjd
på vattendelaren mellan Sverige och Norge och antalet sydskandinaviska
arter i sydbergen på den svenska sidan. I stort sedt tilltaga de
sydskandinaviska arterna i antal ju längre mot söder man kommer, närmast
väl beroende på tilltagande temperatur. De sydskandinaviska arterna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
