Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
skogs- och kustområdena visa sig äfvenledes bestå af bestämda artgrupper,
och de spridda förekomsterna låta sig otvunget sättas i samband med
artens utbredning i öfrigt. Sedan författarna närmare redogjort för den
senaste tidens forskningar angående den stora landisens afsmältningssätl
och afsmältningshastighet, redogöra de för sina åsikter angående
invandringsvägarna i postglacial tid. Sina åsikter sammanfatta de på
följande sätt: »De sydskandinaviska arterna ha spridts till sina nuvarande
växtplatser på tvänne hufvudvägar, den ena utmed Norges västkust samt
vidare uppför de stora hufvuddalarna och öfver passhöjderna och in på
den svenska sidan. l)en andra hufvudströmmen har kommit från söder,
följt Sveriges dåvarande östra kustland och uppför de stora älfdalarna
framträngt mot fjällen. I all synnerhet de trakter, som tillhöra
Ånger-manälfvens och Indalsälfvens dalfåror, ha — ej minst på grund af dessa
trakters rikedom på kalk i de lösa jordlagren — visat sig ägnade för en
del växters spridning.» Det är alldeles otvifvelaktigt, att författarnas
omfattande studier ledt till en oväntadt klar och redig öfversikt öfver
den sydskandinaviska artgruppens invandring och roll i Norrlands
växtvärld. De vackra resultat, som detaljstudierna här frambragt, komma
säkerligen att bli af stor betydelse för svensk växtgeografisk forskning.
Jämför man vår kunskap om Norrlands växtgeografi för ett par år sedan
och de resultat, som detta arbete frambragt, betyda de båda författarnas
forskningar en storartad utveckling på området. För en närmare diskussion
af de faktorer, som i nuvarande tid bestämma de sydskandinaviska arternas
förekomst i norra Sverige, liade det dock utan tvifvel varit af stort värde,
om författarna mera strängt, än hvad de nu gjort, skilt mellan sydberg och
andra gynnade växtplatser i Norrland, i hvars vegetation sydskandinaviska
arter spela en mera framträdande roll. Icke få af dessa sydskandinaviska
arter förekomma nämligen vid gränsen för sin utbredning ingalunda
endast i sydberg, utan på allehanda lokaler, ofta på sådana med
särskildt god mark. Bland andra gäller detta Anemone nemorosa och
hepatica, Fragaria vcsca, Carex digitata, Pleris aquilina, Orobus vernus,
Pyrola ehlorantha och media, Vicia silvatica, Convallaria majalis m. fi.
Skiljas icke de olika ståndortslagen från hvarandra, är fara värdt, att
man tilldelar den högre temperaturen i sydbergen en alltför stor roll,
åtminstone för vissa arter.
Arbetet är skrifvet på ett mycket lättläst språk, välgörande fritt från
»danismer» och »germanismer», som annars ofta misspryda svenska
botanisters svenska skriftspråk. Bilderna äro vackra och om kartorna må
ännu en gång sägas, att de äro briljanta. Boken kan med nöje läsas
äfven af icke fackmän. En för botanik och växtsamlande intresserad
skolyngling skulle säkerligen entusiasmeras af arbetet, ty det visar i ovanligt
hög grad, huru äfven det enkla botaniserandet kan, då iakttagelser från
olika håll sammanställas, leda till i vetenskapligt hänseende intressanta
och betydelsefulla resultat.
Henrik Hesselman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
