- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 7. 1913 /
323

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

nolikhetsbevis för riktigheten af vårt antagande finna vi däri, att
den senare sammansättningsleden nästan undantagslöst återfinnes i
topografien: gården, torpet, byn eller hvad det nu må vara, ligger
på ett näs, en ås, en backe, i en dal, en lund, en skog eller vid
ett kärr, det senare dock ofta utplånadt genom dikning och odling.
Den direkta traditionen kan ibland styrka antagandet om ett
trädslags forna förekomst på en efter detsamma uppkallad plats. En
skog på gränsen mellan Grovare socken i As härad och Ods socken
i Gäsene härad, Västergötland, kallas Bokeskogen, emedan
densamma förr innehållit bok (Ortnamnen i Älvsborgs län, D. XIV, sid.
218). Ett namn som Björkered har naturligtvis från början
betecknat en röjning i björkskog. Björke (t. ex. Södra Björke socken
i Gäsene härad) betyder blott och bart »björkskog».

På samma sätt komina namnen Aläng, Altorpet, Alsjön o. s. v.
af trädnamnet »al», Asksjön, Asklanda, Askåsen af »ask», Aspås,
Aspanäs och namnet på sjön Aspen (Lerums socken, Vättle härad,
Älvsborgs län) af »asp», Grandalen, Grankärr, Granön af »gran»,
Lindåsen, Lindsjön, Lindåsahage, Lindhull, Lindtorp af »lind»,
Lönnhult, Lönnarp, Lönnåsen af »lönn», Rönnåsen af »rönn»,
Sälg-sjön af »sälg», Furuberg af »fur», Videkärr (»vide» är folklig
*>kol-lektivart» för släktet Salix), Videsjön, Videholmen af »vide», Ekåsen,
Ekarp af »ek», Bokhult af »bok» o. s. v.

Anmärkningsvärda äro namnen med ett inskjutet -e- (eller -a-),
t. ex. Alekleven, Askebogården, Askedalen, Aspelund, Aspanäs,
Aspe-bol, Bokeskogen, Ekebacken, Ekeskogen, Eketjärn, Ekekulla, Ekered,
Ekeberga, Ekenäs, Lindebacken, Lindedalen, Linderud, Lindeskogen,
Lönnebromad, Rönneskog, Rönnebråten. Här börja emellertid
svårigheterna för icke-fackmannen. »Aspskog» heter på västgötadialekt
äspe. »älskog» ale, »askskog» aske, »almskog» filme etc., hvadan
vi synnerligen ofta i detta landskap trä|la namn såsom Älekärr,
Älebräcke, Äleviken, Ålekällan, Älmered, Älmesjö, Älmestad,
Älme-rud, Äskekärr, Äskegärde, Äspetjärn, Aspenäs, Äspered, Äspesäter.
Ä- tycks i synnerhet förekomma, då den andra
sammansättningsleden innehåller samma vokal. Ortnamn, som kunna härledas af
trädnamnet »alm», ha alltid Älm- eller Alme-, Och vid den tid,
då våra kartor gjordes, tecknades de llesta dylika namn med E-,
således finna vi här nästan alltid Elekärr, Elebräckan, Elmhult,
Elmås, Eskekärr, Eskegärde, Espenäs, Espered.

Att vildapeln, Ptjrus Malus, för våra förfäder spelat en viss roll
alltifrån äldsta tider, visar oss bland annat förekomsten af detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:01:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/7/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free