Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
träds frakter i kulturlagret å pålbyggnaden vid Alvastra från
stenåldern (Frödin). 1 Västergötland träffa vi ofta af detta trädslags
namn härledda ortnamn: Apelås, Apeldalen, Apelnäs, Aplaskog,
Ap(p)lagården, Aplakulla, Apleberg, Aplebol.
Bland andra vilda trädslag, som kunnat spela en roll i
hushållningen, är naturligtvis hasseln, som efterlämnat ortnamnen
Hässla-gården, Hasselholmen, Hasselbaeken, Hasselbacka, Hassle
(förmodligen af det fornsvenska luisle, »hasselskog», senare i svenska
dialekter ombildadt till hassle; Ortnamnen i Älvsborgs län, D. XV, sid. 33).
Lingon (i dialekten »kröser») har bidragit med namnen Krösslätt,
Krösebacken, Krösekullen, Kröserud.
Af »lönn» ha bildats Lönnebromad, Lönnhult, Lönnarp,
Lönnåsen, såsom förut nämnts. Men alldenstund »lönnskog» i
Västergötland ej blott heter lönne, ulan äfven lunne oc.h löne, finna vi
också namn sådana som Lunneviken, Lunndalen, Löneslätt och
Lönekulla samt därjämte troligen äfven Löne.
»Rönnskog» heter i fornsvenskan rone, i västgötadialekter äfven
rnnn(e) och ränne, hvadan vi jämte Rönnebråten o. s. v. få Rönåsa,
Rännekulla och Runneberget.
»Sälg» kan på norska och danska heta sälja, hvaraf utvecklats
säll(e); på detta sätt tydes Sällsäter. Äfven Sillebacken tolkas såsom
härledt från »sälg», nämligen från fornsvenskans silcle.
Alt sådana ord som Grandalen, Granön och Grankärr härröra af
trädnamnet »gran», förefaller ju helt naturligt. Men den skolade
ortnamnsforskaren kommer äfven här längre än lekmannen. Den
förre vill nämligen gärna härleda äfven sådana namn som Granne,
Grönbo, Grönesjön och Gingri af samma ord. Gräne betyder
granskog» i analogi med förut omtalade förhållanden; detta ord har
om-bildats till gröne af grön, en biform till »gran». Den senare leden
af namnet Gingri antas vara kommet ur gräne, därigenom att ä
öfvergått till i på grund af svag betoning (Ortnamnen i Älvsborgs
län, D. XIV, sid. 26).
I Fröskogs socken i Dalsland finnes en sjö, som i relativt sen
tid fått namnet Ärr (den hette förut Frösken). Det nya namnet
har man velat härleda ur det norska dialektordet err eller erre,
»gråal», Alnus incana, i västgötadialekteri årre. Fil. kand. P.
Wenström liar fäst min uppmärksamhet på namnet Arderkärret i norra
Västmanland. Hur gråalen kallas i denna trakt, har jag mig icke
bekant. Däremot vet jag, att ifrågavarande trädslag i Järna socken
i Västerdalarna heter aller eller (förmodligen äldre) ålder. I detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
