Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
också en utförlig förklaring på fenomenet. — Uppfrysningen måste
naturligtvis verka hämmande på växternas normala utveckling. I
synnerhet är det rotsystemet, som blir lidande.
Hemmendorff (21) anför å sid. 29 bland sina meteorologiska
observationer en mycket låg relativ luftfuktighetssiffra: 27%.
Jag gjorde hvarje dag afläsningar å torr och fuktig termometer och
har sedan beräknat den relativa fuktigheten efter ett tabellverk af
Pernter (Jelineks Psychrometer-Tafeln. Anhang:
Hygrometer-Tafeln von J. M. Pernter. Herausgegeben von W. Trabert.
Leipzig 1911). Så låg siffra som Hemmendorffs har jag dock ej
lyckats erhålla. Den lägsta fuktighet jag observerat är 38 % (22
juli kl. 2 e. m.).
Alla dessa faktorer bidraga till att öka transpirationen hos de
växter, som lefva på alfvaret. Enkla försök med afskurna kvistar
visade, hur transpirationsförlusten under alla tider på dygnet var
större på alfvaret än i löfängarna nedanför landborgen. Dessa
försök utfördes med Potentilla fruticosa, Ribes rubrum, Rosa sp. och
Rubus caesius. De speciella alfvarväxterna ha dock i allmänhet
förmåga att nedsätta transpirationen och torde därför transpirera
mindre än andra växter på samma plats.
Jag har här ofvan (sid. 338—346) endast berört de klimatiska
faktorer, som bidraga till utbildandet af den egendomliga
alfvarvegeta-tionen. Angående de viktigaste faktorerna, de edafiska, vill jag
endast hänvisa till Witte, som utförligt behandlat dem (41). Han
meddelar (sid. 22—26) en del analyser både öfver jordartens
kornstorlek och dess kemiska sammansättning. En sak, som hittill« ej
undersökts, men som vore ännu viktigare att erhålla kännedom
om, är emellertid jordens vattenhalt vid olika tillfällen och dess
förmåga att kvarhålla vatten. Särskildt vore det ju intressant att
se, om icke den efter en tids torka till utseendet alldeles torra
jorden dock hölle någon fuktighet. Så måste ju vara fallet, då
växterna äfven vid stark torka länge kunna hålla sig turgescenta. De
få analyser jag gjort öfver prof af alfvarjord synas också peka åt
det hållet, ehuru de icke äro utförda med den noggrannhet, att jag
här kan meddela dem.
A LF V ARVÄXTE RNA S OSMOTISKA TRYCK.
Eitting (11) har i Zeitschrift für Botanik 1911 publicerat en
mycket uppmärksammad afhandling om ökenväxternas ekologi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
